I förra numret av SKOGEN berättade vi om det växande problem som kronhjortar utgör för skogsägare i delar av landet. För två år sedan fick Naturvårdsverket i uppdrag att analysera föreskrifterna om bland annat kronhjortsskötselområden, hur de tillämpas av länsstyrelserna samt förslag till åtgärder där det behövs. Syftet var att öka samordningen med älgskötselområdena och minska kronhjortars skador på skog och gröda.
Christer PetterssonFörslagen har lämnats till regeringen och bearbetas nu.
– Ägarstrukturen gör det till en särskild utmaning att förvalta kronhjort i Sverige. Vi har cirka 400 000 markägare samt storskogsbruk och allas intressen ska tillgodoses. Jämfört med länder där staten äger all mark eller jakträtt är förvaltningssituationen i Sverige svår, säger Christer Pettersson som är klövviltsexpert på Naturvårdsverket.
Finns det någon standard för hur många hjortar man max bör ha per hektar?
– Nej, det beror på hur skadekänsligt det är vad gäller grödor, skog och vägnät. Den tidigare ersättningen för skada på gröda upphörde 1991. Ett riksdagsbeslut från samma år innebär att hjortviltstammarna numera balanseras genom jakt för att förhindra skador. Genom jakten begränsar vi populationens täthet.
Enligt jaktlagen ingår det i viltvården att ”genom särskilda åtgärder sörja för att viltet får skydd och stöd”, men också att man ska anpassa jakten efter tillgången på vilt.
Är jakten enda sättet att hindra kronhjorten från att föröka sig?
– Låter man bli att utfodra hjälper naturen själv till att reglera stammen under vintern. Om man däremot utfodrar med stora volymer mat, så som skett under senare år, ökar man överlevnaden och möjligheten för viltet att vara i bättre hull vid reproduktion.
Omfattande utfodring påverkar dessutom omgivningen. Har man inte väldigt stora marker blir grannen oftast lidande. Om den egna marken är större än hundra hektar påverkar utfodring mitt i marken grannarna i mindre skala.
Varför är Skånes kronhjortar fridlysta?
– De är landskapsdjur och särskilt väl omhändertagna. Det finns en målsättning att benämna den skånska kronhjorten som så kallad nominatras. Genom Länsstyrelsen i Skånes framställning i början av nittiotalet fick man möjlighet att förvalta kronhjort på ett sätt som inte gäller övriga landet.
– I övriga Sverige har vi kronhjortsområden och utanför det jakt med jakttid och licens, i Skåne endast licensjakt, säger Christer Pettersson.
FOTNOT: NOMINATRAS
Nominatras är en biologisk term som betyder att rasen är den första art som beskrevs. Det är den ras som har samma namn som arten. Schäfer är till exempel en ras av arten hund.
SKOGEN 4/2017