Johan FreijDen globala produktionen av trävaror går på högvarv, men det svenska furuvirket krisar.
– Furan upplever en strukturell kris som drabbar timmerpriset och skogsägarna. Det är tragiskt att det blivit så här och furan behöver återhämta sig, annars kan de negativa konsekvenserna bli alltför stora. Inte ens skogsägarna har förstått hur illa det är, säger Johan Freij som är affärsområdeschef för skog och lantbruk på Danske Bank.
Förlorarna är inte minst de som satsat på högkvalitativ fura och skött sina skogar efter den modellen, säger han.
De som har satsat på kvalitetstall till specialsortiment är förlorare i dag, enligt Johan Freij på Danske Bank. Nu gäller det att produktutveckla och marknadsföra furan.
Foto: Björn Svensson/
SKOGENbild– Marknaden för högkvalitativ fura är liten och många har ägnat mycket tid och resurser åt att driva fram fina kvaliteter av tall som de nu inte får tillräckligt betalt för. Förr i tiden ville man ha fina bitar av kvistfri fura. Nu får man kvistfritt ändå genom fingerskarvning och eftersom det målas mer fungerar det.
I början av 2016 passerade det genomsnittliga exportpriset för gran priset på furuvaror. Det var ett unikt paradigmskifte och sedan dess har snittpriset för gran legat över furan.
I norra Sverige har talltimmer fortfarande högre pris än gran, men även där närmar sig priserna varandra, enligt Magnus Juntikka som är virkeschef på Skogssällskapet.
– Skillnaden är mycket mindre än tidigare. Snart kanske de kostar lika mycket. Men jag tycker ändå att tallen är jätteintressant – åtminstone i halva Sverige, från Uppland och norrut. Där ska tall planteras, den växer så oerhört mycket bättre än granen på de flesta marker i Norrland, säger han.
Under årets första månader var prisskillnaden rekordstor mellan gran- och talltimmer: 113 kronor till granens fördel eller 24 procent, enligt Danske Banks nyhetsbrev.
Vad kan man göra för att vända den här trenden?
– Svenska sågverk och svensk skogsindustri måste hitta nya marknader för furan. Den har hamnat i en oförtjänt strykklass och behöver exponeras och marknadsföras på ett bättre sätt. Man borde jobba mer med produktutveckling och lyfta fram furan som ett virke med liv och lyster, säger Johan Freij.
Han nämner Kina och Vietnam som marknader med stor potential.
– Kina köper huvudsakligen gran, eftersom de för närvarande föredrar vitt trä till de produkter som tillverkas. Med rätt införsäljning finns enorma möjligheter för furan i den här regionen, säger Johan Freij.
Magnus Juntikka tror också att man kan jobba hårdare för att öka tallvolymerna till Kina. Furan borde även kunna säljas in mer som konstruktionsvirke, eftersom den enligt honom har lika bra hållfasthet som gran. Till exempel kan det finnas potential i CLT, korslimmat virke för byggelement, inte minst för sydsvensk fura av sämre kvalitet.
Magnus Juntikka
Utöver att vårda de marknader som redan finns behövs gemensamma satsningar för att hitta såväl nya användningsområden som nya marknader för den svenska furan. Johan Freij tror att det kommer att dröja innan priset på talltimmer återhämtar sig på riktigt, men han är inte helt och hållet pessimistisk.
– På kort sikt finns det en ljusning, eftersom det ser positivt ut för trävarubranschen
och den europeiska marknaden. Konsumtionen är hög och när prisskillnaden till granen blir för stor kommer furan tillbaka prismässigt, säger Johan Freij och tillägger:
– Däremot ser vi tyvärr ingen långsiktig, strukturell återhämtning. Men det handlar om mode också, furans rödare virke är inte ”inne” just nu, men sådant kan ändras ganska snabbt.
Text: Stefan Hällberg
SKOGEN 9/2017