Så ska furan lyfta igen

Bild för Gäst Written by Gäst (ej verifierad) On the
TALLTREND. Priset på talltimmer tappar gentemot granens och läget kan vara värre än många tror. Sverige måste marknads­föra furan bättre och söka nya marknader.

Johan FreijJohan FreijDen globala produktionen av trävaror går på högvarv, men det svenska furuvirket krisar.

– Furan upplever en struk­turell kris som drabbar timmerpriset och skogsägarna. Det är tragiskt att det blivit så här och furan behöver återhämta sig, annars kan de negativa konsekvenserna bli alltför stora. Inte ens skogs­ägarna har förstått hur illa det är, säger Johan Freij som är affärsområdeschef för skog och lantbruk på Danske Bank. 

Förlorarna är inte minst de som satsat på högkvalitativ fura och skött sina skogar efter den modellen, säger han. 

Annons
Annons

Man sågar en liggande tallstam.De som har satsat på kvalitetstall till specialsortiment är förlorare i dag, enligt Johan Freij på Danske Bank. Nu gäller det att produktutveckla och marknadsföra furan.
Foto: Björn Svensson/
SKOGENbild
– Marknaden för högkvalitativ fura är liten och många har ägnat mycket tid och resurser åt att driva fram fina kvaliteter av tall som de nu inte får tillräckligt betalt för. Förr i tiden ville man ha fina bitar av kvistfri fura. Nu får man kvistfritt ändå genom finger­skarvning och eftersom det målas mer fungerar det.

I början av 2016 passerade det genomsnittliga exportpriset för gran priset på furuvaror. Det var ett unikt paradigmskifte och sedan dess har snittpriset för gran legat över furan. 

I norra Sverige har talltimmer fortfarande högre pris än gran, men även där närmar sig priserna varandra, enligt Magnus ­Juntikka som är virkeschef på Skogssällskapet.
– Skillnaden är mycket mindre än tidigare. Snart kanske de kostar lika mycket. Men jag ­tycker ändå att tallen är jätte­intressant – åtminstone i halva Sverige, från Uppland och norr­ut. Där ska tall planteras, den växer så oerhört mycket bättre än granen på de flesta marker i Norrland, säger han.

Under årets första månader var prisskillnaden rekord­stor mellan gran- och talltimmer: 113 kronor till granens fördel eller 24 procent, enligt Danske Banks nyhetsbrev.

Vad kan man göra för att vända den här trenden?
– Svenska sågverk och svensk skogsindustri måste hitta nya marknader för furan. Den har hamnat i en oförtjänt strykklass och behöver exponeras och marknadsföras på ett bättre sätt. Man borde jobba mer med produktutveckling och lyfta fram furan som ett virke med liv och lyster, säger Johan Freij. 
Han nämner Kina och Vietnam som marknader med stor potential. 
– Kina köper huvudsakligen gran, eftersom de för närvarande föredrar vitt trä till de produkter som tillverkas. Med rätt införsäljning finns enorma möjlig­heter för furan i den här ­regionen, säger Johan Freij.

Magnus Juntikka tror också att man kan jobba hårdare för att öka tallvolymerna till Kina. Furan borde även kunna säljas in mer som konstruktionsvirke, eftersom den enligt honom har lika bra hållfasthet som gran. Till exempel kan det finnas potential i CLT, korslimmat virke för byggelement, inte minst för sydsvensk fura av sämre kvalitet.

Magnus JuntikkaMagnus Juntikka

Utöver att vårda de marknader som redan finns behövs gemensamma satsningar för att hitta såväl nya användningsområden som nya marknader för den svenska furan. Johan Freij tror att det kommer att dröja innan priset på talltimmer återhämtar sig på riktigt, men han är inte helt och hållet pessimistisk.
– På kort sikt finns det en ­ljusning, eftersom det ser positivt ut för trävarubranschen 
och den europeiska marknaden. Konsumtionen är hög och när prisskillnaden till granen blir för stor kommer furan tillbaka prismässigt, säger Johan Freij och tillägger:
– Däremot ser vi tyvärr ingen långsiktig, strukturell återhämtning. Men det handlar om mode också, furans rödare virke är inte ”inne” just nu, men sådant kan ändras ganska snabbt.

Text: Stefan Hällberg

SKOGEN 9/2017

 

Publicerad:
  • Aska skyddar mot snytbagge

    Snytbaggar vill inte gnaga på skogsplantor som tagit upp ämnen från aska, visar ny forskning.
  • Annons
  • Tjäderärende prövas i Högsta domstolen

    Ett ärende rörande en avverkning som stoppades på grund av tjäder kommer att prövas av Högsta domstolen.
  • Klimatförändringar minskar kolbindning i regnskog

    ​​​​​​​Klimatförändringar kan minska regnskogens förmåga att binda koldioxid. Fotosyntesen i bladen fungerar sämre vid ökad hetta, enligt en ny avhandling från Göteborgs universitet.
  • Annons
  • Nytt nummer på gång!

    Vilken dag som helst får prenumeranterna SKOGEN 9/2022 i brevlådan – men redan nu finns nya numret tillgängligt i digital form. För både prenumeranter och alla andra. Temat den här månaden är Natur- och viltvård.
  • Forskarupptäckt kan göra träd torktåliga

    Vid studier av lignin gjorde forskare en upptäckt som kan användas för att göra träd mer motståndskraftiga mot torka.
  • Annons