Så ska fler bli skogsakademiker

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
När höstterminen nu drar igång är det premiär för den omgjorda jägmästarutbildningen. SLU hoppas nå nya målgrupper med det nya, mer flexibla upplägget. 
Ola Lindroos, vicedekan vid SLU, har jobbat länge med att göra om jägmästarprogrammet.En grundtanke har varit att tillgodose ett tydligt behov av kortare skogliga utbildningar än det femåriga jägmästarprogrammet. Ett tecken på att det behövs är att det sedan flera år är lättare att få studenter till den treåriga skogsmästarutbildningen.
Man har därför ändrat jägmästarutbildningen, den ges inte längre som ett femårigt program. Man kan istället välja mellan tre treåriga kandidatprogram.
Den som vill ha en jägmästarexamen fortsätter i två år till på en specialiserad masterutbildning (se faktaruta).
Men det kanske allra viktigaste med omgörningen är att nå nya grupper. Att studenterna inte är låsta i en femårig utbildning hoppas man ska locka fler. Dessutom ger fler gymnasieprogram behörighet. Utbildningarna ges också på nya orter som Uppsala och Alnarp.
– Forest and landscape är en utbildning med tyngdpunkt på skogens roll för samhället. Både ämnet och det faktum att den är på engelska lockar nya studenter. Vi har också en masterutbildning på distans tillsammans med Linnéuniversitetet vilket gör att vi når studerande på fler orter, säger Ola Lindroos.
Vad gällerjobbytare så finns betydligt bättre möjligheter nu än tidigare, anser han. Inte minst för att fler gymnasieprogram än det naturvetenskapliga ger behörighet.
– Framöver finns det kandidatprogram som funkar även för de som läst ekonomiskt eller samhällsvetenskapligt program på gymnasiet. Det går också att jobba en tid efter kandidatexamen och sedan fortsätta med en skoglig mastersutbildning.
– Och för dem som vill byta bana finns också möjligheten att söka ett skogligt basår för att uppfylla kraven för skogsmästarprogrammet, säger Ola Lindroos.
 
Den nya utbildningen är ett steg i rätt riktning, anser Mats Nilsson, HR-ansvarig hos Holmen Skog.
Han är en av flera från skogsnäringen som bollat synpunkter på den nya jägmästarutbildningen med SLU.
– Vi har länge sagt att vi från näringens sida har stort behov av kortare skogliga utbildningar, säger han.
Upplägget med en treårig grund och en tvåårig specialisering tycker han är bra.
– Numera är det så att jägmästare i stor utsträckning hamnar på samma jobb som skogsmästare, utbildningarna har liksom flutit ihop. Det har funnits en otydlighet i vad jägmästarstudenterna kan förvänta sig för jobb när de är klara. Det nya upplägget ger en tydlighet både för dem som läser en mer yrkesinriktad kandidat och dem som specialiserar sig under masterutbildningen. Det är ärligare mot studenterna tycker jag, säger han.
Mats Nilsson skulle dock gärna se ännu fler insatser för att locka en bredare målgrupp, som bland andra yrkesbytare.
–Här kan man lära av Linnéuniversitet som har en skogskandidatutbildning på distans. Den är väldigt populär, bland annat hos dem som skolar om sig, och vi har anställt flera stycken, säger han.
Mats Nilsson poängterar att samarbetet med SLU utvecklats positivt på senare tid.
– Nu har vi en bra dialog. Meningen är ju inte att vi ska peta i enskilda kurser men vi kan ju beskriva vårt behov. Nu hoppas jag att vi håller i det här samarbetet och följer upp hur det går. 
 
 

Fakta om den nya jägmästarexamen:  Med start i höst ersätts det femåriga jägmästarprogrammet av kandidat- och mastersprogram. Genom att kombinera program och välja lämpliga kurser kan man alltså få jägmästarexamen, tillsammans med kandidat- och masterexamen.Inledningsvis finns tre treåriga kandidatprogram: Skogsvetarprogrammet (som är mest likt det tidigare jägmästarprogrammet), Skogsekonomi (ekonomisk utbildning med fokus på skogsföretagande) samt Forest and landscape (engelskspråkig utbildning med brett perspektiv på miljö, ekonomi, stad och land. Tätortsnära skog ingår).Därefter kan man alltså fylla på med tvåårigt mastersprogram med kurser anpassade efter studentens mål.

 
 
Publicerad:
Bild för Karin Lepikko
Karin Lepikko
Reporter
  • Märks jämställdhetsarbetet på din arbetsplats?

    Arbetsgivare är skyldiga att jobba förebyggande för att motverka diskriminering. Görs det på din skogliga arbetsplats? Är alla med på att man ska uppträda på ett inkluderande sätt? Eller finns det brister? Kanske är man inte riktigt med i gänget om man bryter mot normen? Svara på månadens fråga!
  • Annons
  • Hundratals miljoner till fjällnära ärenden

    Under förra året betalade Skogsstyrelsen ersättning till 110 markägare som nekades avverkning i fjällnära skog.
  • Vi vill fylla på din verktygslåda!

    Kategorier: ledare, Johan Larsson
    Till alla som läser SKOGEN kan jag lova ett späckat år med fantastiska, spännande och nyttiga teman, skriver chefredaktör Johan Larsson i årets första ledare.
  • Annons
  • Här gick skogspriserna mot trenden

    Skogsfastigheter i norr fortsatte att locka köpare och hade en stark prisutveckling i fjol. I Mellansverige, däremot, sjönk priserna och gick således mot trenden i övriga landsdelar, enligt en rapport från Ludvig & Co.
  • Sveaskog höjer massavedspriser

    Nu höjer Sveaskog priserna på virke för andra gången i år.
  • Annons