SAMEXISTENS.

Så samsas ren och skog

20 juli 2018 När skogsbruk bor granne med ren ställs särskilda krav. Det finns verktyg för samråd och forskning om själva skötselmetoderna, men skogsvårdslagen verkar släpa efter.

Så samsas ren och skog

Vad önskar renen av skogsägaren? Tillgången på bete är central. Det betyder mark- och trädlav. Contortan är därför oönskad och förra året uttalade sig ­Svenska samernas riksförbund (SSR) för ett contorta-förbud. Förutom att träd­slagets växtsätt miss­gynnar laven bildar täta planteringar ­barriärer för renens vandringar. 
I dag lever samebyarna med följderna av tidigare decenniers stora contorta-planteringar.

Även trakthyggen påverkar renens ­möj­­lig­­het till föda. Snön kan packas för hårt när ­vinden kommer åt, och för marklaven är alltför mycket sol inte bra – det blir för torrt. Hyggesfasen bör därför vara kort.
– Vi har inte konkret tagit ställning för hyggesfritt skogsbruk, men däremot mot contorta och markberedning som också stör marklaven, säger Jenny Wik Karlsson, verksamhetschef på SSR.
Forskning visar att det tar tio till femtio år innan marklaven har fullständigt återvänt efter markberedning, vars eventuella markspår dessutom kan försvåra renens och renskötarens förflyttningar. Blädningsskog bedöms gynna rennäringen enligt en sammanställning från Skogforsk från förra året.

Anders-Erling FjällnäsDet är positivt att skogsbolagen och vi samebyar nu kan använda samma information, säger Anders-Erling Fjällnäs.Att röja och gallra på rätt sätt kan vara positiva åtgärder för både ren- och skogsnäring. Marklaven kan gynnas och framkomligheten för ren och renskötare ökar, om inte kvarlämnade stammar stör. Över huvud taget är olika slags barriärer i landskapet problem för renens vandringsvägar, exempelvis alltför täta skogar, skogsbil­vägar i fel riktning och hyggens placering. 
Att planera skogsbruk i renarnas land kräver därför kunskap och samråd med samebyn och detta är också reglerat i skogsvårdslagen. Att det behövs och att konflikter kan uppstå är knappast konstigt, tycker Anders-Erling Fjällnäs från ­Semisjaure Njarg sameby.
– Om man ser det ur ett strikt företagsmässigt perspektiv är rennäringen och skogsnäringen två ekonomiska verksam­heter som båda vill tjäna pengar utifrån skogsresursen, säger han. 

Läs hela artikeln i SKOGEN 6-7/2018 som har tema Skötselmetoder. 
Läs SKOGEN-numret digitalt – som prenumerant eller lösnummer»

 

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Eric är ny på Biometria i södra Sverige
SkogsJobb