Så rotkapar du mot barkborre

11 april Tidig rotkapning av vindfällen kan minska förökningen av granbarkborre med 50 procent eller mer. Det visar ett litet men lovande försök i Dalarna. 

Så rotkapar du mot barkborre
Föreställ dig värsta tänkbara scenario när du planerar kapning, tipsar Tomas Gullberg. Foto: Thomas Adolfsén.

Stora granar som fällts av vinden och lämnas utan åtgärd blir en perfekt barnkammare för granbarkborrens avkomma. Det är därför det är så viktigt att tidigt få träden ur skogen. 

Men det är av olika anledningar inte alltid möjligt, och då kan en alternativ metod som testats av Petter Öhrn på Skogforsk och Tomas Gullberg på Säker Skog vara ett alternativ. Hela granen får ligga kvar i skogen, men losskapas vid roten för att få den att torka ur snabbare och därmed bli mindre attraktiv för borrarna.  

I studien fanns det bara hälften så många borrar på de rotkapade träden som på referensträden som inte hade kapats. 

Petter Öhrn.

– Men man får vara lite försiktig, eftersom det här är en liten studie, säger Petter Öhrn. 

Att tänka på i sammanhanget är att stammen inte ska kvistas. Då försvinner effekten av att de gröna barren suger fukten ur trädet och skyndar på uttorkningen. Jämför med när man vill påskynda torktiden av björkved genom att fälla när kronan är utvecklad och grön så att löven kan dra ut saven. 

Både de rotkapade träden och de som lämnades utan åtgärd hade betydande angrepp av barkborre, men med en viktig skillnad: 

– Angreppen är lika stora, men reproduktionen av nya barkborrar blev betydligt mindre i de rotkapade träden eftersom de torkade ut mycket snabbare och innerbarken blev otjänlig, säger Petter Öhrn. 

Enligt studien påverkade inte sol och skugga förökningstakten nämnvärt. Däremot fanns det mycket fler av barkborrens naturliga fiender i de träd som låg i skuggan.  

Dessa resultat motiverar enligt Peter Öhrn till fortsatta studier. 

– Skogsägare som är intresserade att lägga ut försök får gärna höra av sig till mig. Det är då viktigt att inte rotkapa alla träd, utan lämna något eller några vindfällen okapade för jämförelse, säger Petter Öhrn. 

Fotnot Om du vill bidra till studien kan du kontakta Petter Öhrn via e-post, petter.ohrn@skogforsk.se. 

Fakta / Så gjordes studien 

På en fastighet i Krylbo i Dalarna rotkapades nio vindfällen vid sex olika tillfällen mellan mars och juni 2024. Tre andra i nära anslutning lämnades orörda som referensobjekt. 

I juli tog man barkprover och räknade antalet kläckhål och levande barkborrar på samtliga träd, även de som lämnats utan åtgärd. 

Resultatet visar på en halvering av angreppen i de rotkapade träden jämfört med de orörda. 

… men var noga med säkerheten

Tomas Gullberg.

Gör en riskanalys för varje träd och tänk igenom vad som är det värsta som kan hända innan du börjar såga. Det är Tomas Gullbergs huvudbudskap till dig som ska ta dig an stormfällda träd. 

Att arbeta med motorskog i skogen är förenat med stora risker, särskilt när det handlar om stormfälld skog där träd är skadade och kan ligga i spänn. 

Tomas Gullberg var med och startade organisationen Säker Skog och är en av landets främsta experter när det kommer till att minimera riskmomenten i motormanuellt skogsarbete. 

– Det vanligaste felet är att man inte gör en riskanalys utan bara kör på för att det har gått bra tidigare. Det kan ha fungerat med tusen träd, men så kommer det tusenförsta med allvarliga följder. En stor rotvälta kan klämma ihjäl en människa, säger Tomas Gullberg. 

Enkla vindfällen som ligger helt fritt, inte i spänn och inte i utförslut, innebär sällan några större problem för en person med erfarenhet av motormanuellt skogsarbete och motorsågskörkort på basnivån. Vid svårare fall rekommenderar Tomas Gullberg dock att man utbildar sig på minst c-nivå. 

Något man får lära sig då är det som kallas stormkapet. Enkelt förklarat innebär det att man gör ett instick i stammen och sågar både uppåt och neråt, men sparar en bit både uppåt och neråt för att undvika att svärdet nyper. 

Mycket handlar om att lösa ut spänningar på ett ofarligt sätt med mer avancerade kapmetoder. Och innan dess; att förstå hur spänningarna ligger. 

Foto: Jens Fältskog
Detta är en upplåst artikel ur tidningen SKOGEN – ett smakprov! Övrigt material är låst för andra än prenumeranter. Missa inget – teckna din prenumeration här.

– Man ska ta sig tid att fundera ut vad som är det värsta som kan hända. Hur kommer det att slå? Börja med att lösa ut de största spänningarna och stå alltid på insidan av böjen, säger Tomas Gullberg. 

Extra problematiskt vid rotkapning blir det om stammen står i utförslut eller vilar nedåt så att rotvältan kan gå framåt. 

– Där är risken som störst. En lösning är att kapa längre upp, då blir stubben ett stöd. Men det finns också fall där man inte ska gå in själv, utan kalla dit en maskin, konstaterar Tomas Gullberg. 

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Fredrik blir vd efter Magnus
SkogsJobb