Så rönn, skjut älg och sätt tall

Bild för Bengt Ek Written by Bengt Ek On the
Tallarna dör. Det finns för mycket älg. Det skrev vi i ­SKOGEN för lite mer än hundra år sedan: ”Exempel finnas därpå, att hela kulturer ödelagts därigenom att tallen avbetats så fullständigt, att ingen enda planta ­lämnats vid liv.”

Vid förra sekelskiftet sköt vi ungefär 1 500 älgar om året i Sverige. För stor älgstam menade tidningens ­skribent, för liten tyckte säkert andra. År 1982 sköt vi det tiodubbla, 155 000. För mycket älg enligt en del, för lite enligt andra. Nu ligger vi kring 90 000. Lagom?

Annons
Annons

Tidningen SKOGENDu läser nu ett smakprov ur tidningen SKOGEN.
Prova på 3 nummer för endast 99 kr. Klicka här»

Det finns ingen lagom älgstam. Det finns bara ung­skogsägare och det finns älgjägare.
För hundra år sedan var SKOGENs tips att blanda in granfrö när man sådde på tallmark. När tallplantorna var uppätna kunde granarna sakta växa vidare. SKOGENs Karin Lepikko konstaterar att det sedan årets Höst­exkursion (SKOGEN 9/2016, sid 48) finns ett ord för granar som sätts på tallmark av dåliga skäl: sulfitgran. 

Den dystra verkligheten är att stora delar av landet nu invaderas av sulfitgran – eller ska vi kalla den för älggran? Det finns få marker i Norrland där granen växer lika bra som tallen. Vi håller på att ta OS-guld i skog med liten ståndortsanpassning.

I det här numret av SKOGEN (9/2016), mer än hundra år efter citatet i inledningen, lyfter vi fram å ena sidan utfordringen som ett sätt att dämpa älgskadorna, å andra sidan de förtvivlade ropen på sänkt älgstam. Men varför välja?

Skogsstyrelsens generaldirektör pratar sig varm för att vi i framtiden bara ska avverka skogar med höga ­miljövärden. Alla skogar bör ju ha höga miljövärden när vi bedrivit ett miljöanpassat skogsbruk i hundra år. Samma vision ska så klart gälla för viltvården. Det finns väl knappast ett hygge där man inte borde kasta ut lite ­rönnbär efter markberedning – de mulmumsade rönn­kvastarna lär knappast hämma barr eller björk. Sam­tidigt behöver älgstammen på många håll anpassas till utbudet av vintertall. Man bjuder inte in tjugo gäster när man har en liter soppa. Då länsar de skafferiet.

Bengt EkBengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivareEn lagom älgstam leder inte till att jägarna blir utan villebråd. Och själva upplevelsen vid jakten på de växande stammarna av vildsvin, grävling eller björn är inte sämre än att sitta på ett långtråkigt älgpass. Om vi får upp mer tall tack vare balanserade älgstammar kan dessutom tjäderstammen växa. Den bästa av alla jakter, eller hur?
Så låtsas inte att vi ska välja mellan mer viltfoder och färre älgar. Det vore som att välja mellan gräddsås och rönnbärsgelé till älgsteken. Trist och totalt onödigt.

SKOGEN 9/2016

 

Publicerad:
Bild för Bengt Ek
Bengt Ek
Chefredaktör och generalsekreterare
  • ”Rangliga plantor blir fin skog med tiden”

    Kategorier: debatt, Peter Engblom
    SKOGENdebatt. Vi håller med skogsägarna om att levererade plantor inte var i fullgott skick,  men vi bedömer att de kommer att ge fin skog med tiden. Det skriver Peter Engblom från SCA Skog Norrplant i en replik.
  • Annons
  • Tv-spelskontroll styr skotare på distans

    Skogforsk utvecklar just nu en skotare som kan köras med fjärrstyrning. Som ett första steg styrs den på distans med en tv-spelskontroll.
  • Artificiell intelligens tar upp kampen mot barkborren

    Med hjälp av artificiell intelligens ska kartor tas fram som visar var risken för angrepp av granbarkborre är som störst. Kartorna kommer att finnas på Skogsstyrelsens webbplats i början av nästa år.
  • Annons
  • Jacob Edlund, Biometria

    Kritiserade mätmetoden dominerar fortfarande

    MATRISFUB. Ett år senare har fortfarande inget av sågverken börjat använda den nya formen av topp-rot-mätning som Biometria rekommenderar. Matriserna är fortfarande kvar.
  • Baltspecial i Virkesstudion 

    I avsnitt 17 av Virkesstudion står den baltiska virkesmarknaden i fokus.
  • Annons