Tidigt i år fick Miljömålsberedningen ett nytt regeringsuppdrag. Det gällde att se över etappmålen på vägen mot det stora målet: att nå nettonollutsläpp av växthusgaser 2045.
Etappmålen skulle bättre överensstämma med Sveriges åtaganden inom EU, ansåg regeringen.
I Miljömålsberedningen ingick representanter från samtliga riksdagspartier. Den sista oktober presenterades resultatet.
I en intervju med SKOGEN hävdar ordförande Christofer Fjellner (M) att ambitionsnivån i det senaste betänkandet är bibehållen, trots vissa förändringar.
– Vi föreslår att målet till 2030 ändras från tidigare 55 procents utsläppsminskning jämfört med basåret 1990, till en minskning med 60 procent jämfört med 2005. Bytet av basår gör att vi får samma basår som EU, säger han.
Men frågan är: Har det senaste betänkandet någon betydelse för skogsägare? Jo, det tycker han.
En viktig ledtråd finns i kompletterande åtgärder, alltså sådana som bidrar till att minska koldioxid i atmosfären på andra sätt än genom att minska de direkta utsläppen i Sverige.
– Vi föreslår att tio procent av utsläppsminskningarna ska ske genom kompletterande åtgärder. Vi anger också vilka de åtgärderna kan vara. Det har inte gjorts förut.
Markanvändning, som skogsbruk, ingår i kompletterande åtgärder. Men här föreslår man också ökad kolbindning genom användning av biokol i marken samt metoder att fånga in koldioxid, exempelvis DACCS (se fakta nedan).
Även Bio-CCS i Sverige, en teknik som går ut på att fånga in och lagra koldioxid som uppstår vid förbränning av biobränslen, ingår bland annat i de kompletterande åtgärderna.
– Här vill vi att det införs bokföringsregler för detta. Vi behöver mått på klimatnytta som vi kan tillgodoräkna oss från de olika kompletterande åtgärderna, säger Christofer Fjellner.
Att inom EU:s handelssystem köpa och annullera utsläppsrätter, alltså ta bort dem permanent från marknaden, är också en möjlighet som betänkandet vill se mer av.
Det kan vara mer kostnadseffektivt än att exempelvis avsätta stora skogsarealer, anser han.
– Jag tror detta är jättebra för skogen. Annullerade utsläppsrätter kan vara ett kostnadseffektivt alternativ till att göra dyra och orimliga utsläppsminskningar av skog för att minska de totala utsläppen, säger Christofer Fjellner.
Under arbetet med Miljömålsberedningen har han stött på två vanliga missförstånd.
– Det ena är orimliga förväntningar. Vi har haft kort tid på oss att göra en översyn, endast åtta månader, och uppdraget har varit begränsat.
Det andra är att många vill tolka förslagen som antingen en försvagning eller en skärpning av klimatmålen.
– Men bytet av metodik, med bland annat nytt basår, gör ingen skillnad för helheten. Det kan handla om decimaler på procentsatsen för minskade utsläpp, det faller inom felräkningsmarginalen, säger han och tillägger:
– Jag har ett bra bevisläge för det, nämligen att både Miljöpartiet och Sverigedemokraterna finns med. Det hade varit omöjligt om ambitionsnivån sänkts eller höjts.
Att man i slutänden lyckats ena alla rikspartierna är något han är stolt över.
– Det talar för att de här förslagen kommer att implementeras, även om det sker efter nästa val, säger Christofer Fjellner.
Fakta koldioxidinfångning: Bio-CCS: Metod för att fånga in biogen koldioxid från atmosfären som uppstår vid förbränning av biobränsle. Koldioxiden lagras permanent under jord. CCS står för Carbon Capture Storage. DACCS: Metod att fånga koldioxid från industriutsläpp direkt från luften för att lagras permanent under jord. DACCS står för Direct Air Carbon Capture and Storage.
Bankens skogsexpert:
”Regeringen måste ta ställning”
Den senaste Miljömålsberedningen är ett steg i rätt riktning för skogsägare anser Martin Kilhberg på Landshypotek bank. Men det finns andra politiska frågor som har större inverkan. Och han efterlyser ställningstaganden från regeringen.
För Landshypoteks bank är skogsägare en stor och viktig kundgrupp. Därför håller de koll på skogspolitiken, ofta genom deras chefsjurist och hållbarhetschef Martin Kihlberg.
SKOGEN bad honom kommentera Miljömålsberedningens senaste betänkande.
Han tycker att man levererat helt i linje med uppdraget som dock var ganska begränsat.
Är det något av förslagen som du anser har stor inverkan på skogsbruket, som ändrat basår eller kanske bokföringsregler för Bio-CCS?
– Förslaget om att ändra basår bedömer vi inte innebär någon betydande förändring för det privata skogsbruket, men det är positivt att Miljömålsberedningen föreslår att de nationella klimatmålen linjerar med landets EU-åtaganden, säger Martin Kihlberg.
– Utvecklingen av bokföringsregler för Bio-CCS är däremot ett steg i rätt riktning. Det skulle bättre spegla klimatnyttan av biogena råvaror.
Men, tror han, det är inget som förväntas påverka det svenska skogsbruket i någon större utsträckning.
Han tycker däremot att ett tidigare delbetänkande, som Miljömålsberedningen presenterade i februari 2025, innehöll flera förslag med relevans för skogen.
– Det gällde bland annat åtgärder för att främja tillväxten i skogen, till exempel genom gödsling. Vi välkomnar åtgärder som främjar tillväxten i de svenska skogarna, säger Martin Kihlberg.
Men han är bekymrad över att det saknas besked från regeringen på en rad områden.
– Det tidigare delbetänkandet innehöll förslag exempelvis om definitionen av skyddade områden. Regeringen har inte tagit ställning till de här viktiga förslagen och det skapar en osäkerhet för landets privata skogsägare.
Han väntar också på ställningstaganden kring den skogspolitiska utredningen som han är positiv till.
Den tror han kommer att större inverkan på skogspolitiken.
– Vi på Landshypotek delar slutsatsen att ett aktivt och hållbart skogsbruk är avgörande för landets klimatomställning. Det gäller även utredarens bedömning att den svenska modellen, där skogsägare får bedriva sitt skogsbruk med hänsyn till produktion och miljön, fungerar väl, säger han.
Han återkommer till att politiken behöver tydliggöra för skogsägare vad som gäller.
– Det gäller bland annat regelverk kring fridlysning av rödlistade arter samt intrångsersättning när avverkning begränsas. Det är också oklart hur regeringen avser uppnå det rättsligt bindande målet inom LULUCF-sektorn, påpekar han.
– Exempelvis: Ska avverkningarna minska till år 2030 eller ska tillväxthöjande åtgärder, som gödsling, främjas?
Regeringen behöver dessutom i detalj beskriva den nationella planen för hur EU:s naturrestaureringsförordning ska genomföras i Sverige.
– Det återstår att se hur detta kommer att påverka rätten att bruka skog och mark i Sverige, säger Martin Kihlberg.
KARIN LEPIKKO
Landshypotek bank var medarrangör när Föreningen Skogen höll ett möte i våras om hur internationell politik påverkar den svenska. Moderator var Martin Kihlberg och en av de inbjudna talarna var Christofer Fjellner som berättade om Miljömålsberedningens då pågående uppdrag.
Prenumeranter på SKOGEN kan läsa om det mötet här