Flera och ibland motstridiga trender syns i valresultatet. I EU i stort gick det dåligt för gröna partier, samtidigt som de högerextrema stärktes. I Norden var trenden snarare motsatt. Nu är frågan om och i så fall hur den nya mandatfördelning i parlamentet kommer att påverka skogspolitiken.
– Jag tror vi kommer att se ett förändrat tänkande i lagstiftning inom klimat, miljö och produkter. Överlag bör den nya mandatperioden innebära att fler inser vikten av att aktivt bruka skogen, säger Anna Holmberg, medlemschef på Skogsindustrierna och till nyligen chef för organisationens Brysselkontor.
Om hon därmed låter hoppfull är Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall mer skeptisk:
– Vi ser att högern och ytterhögern växer i parlamentet, vilket riskerar motverka en ambitiös och kraftfull klimat- och miljöpolitik, säger hon.
Omställningsarbetet riskeras, säger Beatrice Rindevall, och det berör inte bara naturvård.
– Detta tror vi är en nackdel för skogssektorn, för även den behöver ett fungerande skogsekosystem för att överleva, säger hon.
Anna Holmberg säger att ytterhögern hittills varit ”en spretig samling” i skogsfrågor.
– Där finns allt från de som står den gröna gruppen rätt nära till de som inte vill att EU ska bry sig om skog alls. Men, för att påverka i parlamentet måste man vara engagerad, vara beredd att kompromissa och hålla ihop som grupp. Om man lyckas med det kan man påverka skogspolitiken, om inte så fortsätter den att definieras av den breda mitten, säger hon.
Enligt Beatrice Rindevall pekar den nordiska trenden däremot åt ett annat håll:
– Partier med mycket progressiv klimat- och miljöpolitik hade stora framgångar i skogsrika länder som Sverige och Finland. Det är en tydlig signal att väljarna inte är nöjda med hur nuvarande regeringar har agerat kring EU:s klimat- och miljöpolitik de senaste åren, säger hon.
Att den gröna gruppen i parlamentet tappar cirka 20 mandat tror Beatrice Rindevall ”riskerar att leda till att skogspolitiken kan komma att handla mer om bioekonomi och mindre om det akuta läget för den biologiska mångfalden”. Anna Holmberg tror att gruppens påverkan blir mindre, men:
– Det kommer inte att betyda att den gröna gruppens prioriteringar försvinner. Det finns andra sätt att påverka, till exempel genom att sitta i ”rätt” kommittéer och att ta ledande roller i lagstiftningsprocesser, säger hon.
Den gröna gruppens fortsatta inflytande beror enligt Anna Holmberg på hur det går i de övergripande förhandlingarna mellan partigrupperna som startar direkt efter valet.
På frågan om några specifika lagförslag påverkas av parlamentets nya sammansättning nämner både Anna Holmberg och Beatrice Rindevall naturrestaureringsförordningen.
– Jag bedömer att förslaget kommer att behöva omarbetas, säger Anna Holmberg.
– Om lagen skulle behöva omförhandlas har de partigrupper som ville skjuta ner den ökat i storlek. Därför finns det risk att lagstiftningen kommer pausas på obestämd framtid. Det skulle innebära att EU inte lever upp till sin strategi för biologisk mångfald eller till sina internationella åtagande, vilket vore en förödande signal inför FN:s konferens om biologisk mångfald i höst, säger Beatrice Rindevall.
Anna Holmberg tror inte att EU:s övergripande klimatmål kommer att förändras, men att valresultatet påverkar de kommande förhandlingarna om klimatmål till 2040.
– Mindre ”sifferbingo” om målsiffran och mer debatt om hur omställningen bäst görs, säger Anna Holmberg.
Beatrice Rindevall vill se ett skärpt mål för skogens kolupptag i de förhandlingarna.
– För att lyckas nå Parisavtalet måste det öka väsentligt. Det finns risk att det kommer att påverkas negativt om politiken prioriterar skogsindustrins biomassauttag framför allt annat som skogen ger.