Under torsdagens var det dags för Skogens dag i riksdagen, som är ett samarbete mellan Föreningen Skogen och Kristdemokraterna.
I år hölls mötet digitalt. En panel bestående av åtta personer från skogssektor, naturvård och politiska partier deltog.
I fokus stod skogsutredningen som aktualiserats genom de tusen remissvar som just inkommit. Utredningens drygt 50 förslag har väckt enormt engagemang. Det gäller inte minst det om att en halv miljon hektar fjällnära skog. ska skyddas.
Här gavs tydligt besked från Skogsstyrelsens David Ståhlberg.
– Vi har tillstyrkt förslaget. Värdena för biologisk mångfald är högre än virkesvärdet, sammanfattade han.
Miljöpartiets Maria Gardfjäll anser också att skyddet är nödvändigt för den biologiska mångfalden. Och det kan ge goodwill även för skogsindustrin, menar hon.
– Skogsprodukter får ett högre värde på den globala marknaden om de kommer från ett skogsbruk med stor hänsyn till den biologiska mångfalden, sa hon.
Hur ser politikerna på en landsbygd där all skog skyddas istället för att brukas? Den frågan ställdes i en film av ett skogsbrukarpar med fjällnära skog. När ingen tar upp vägar eller ens bor där blir det ju en död landsbygd, påpekade de.
Louise Karlberg, Naturskyddsföreningen, kommenterade att det är viktigt att komma ihåg att skogsägandet ser väldigt olika ut. Att olika lösningar kan vara aktuella för olika individer.
– Hälften av alla skogsägare äger skog för andra värden än virke, som känslan av att äga skog och för möjligheten att jaga. För dem kan en annan lösning vara aktuell än för dem som bor och verkar nära sin skog, säger hon.
Kristdemokraternas Magnus Oscarsson kallade fjällskogspaketet för grön socialism.
LRF Skogsägarnas Paul Christensson var tydlig: frivillighet vid skydd av skog måste alltid råda, även i fjällnära trakter. Han påpekade att skog ofta är en del av annan näringsverksamhet för skogsägare som bor och verkar på landsbygden.
– Skogen ger säkerhet i annat företagande, sa han.
Peter Helander, Centerpartiet, nämnde att han hört Skogsstyrelsen uttrycka att ersättningspengarna för skydd av skog inte räcker.
– Vem ska ta smällen? Skogsägare kan få gå från hus och hem, sa han.
Socialdemokraternas Isak From, själv bosatt i Västerbotten, påpekade att hälften av den fjällnära skogen redan är skyddad.
Dessutom vittnade han om en jämtländsk brukartradition som redan är mer skonsam än på många andra platser.
Just sättet att bruka var ett återkommande ämne. Louise Karlberg, Naturskyddsföreningen efterfrågade politiska styrmedel som visar mot vilket mål skogen ska brukas. Ska den exempelvis skötas för att binda mer kol?
Skötseln blev också central i dagens andra stora ämne för dagen: nyckelbiotoper. I en film fick vi möta en skogsägarfamilj vars mark genom generationers vårdande nu fått höga naturvärden som lett till att 7 hektar blivit nyckelbiotop. De har fått muntligt besked om ersättning – men efter tre år har inte ens en värdering gjorts.
– Politiken måste sätta ned foten. Man måste kunna utkräva ett tjänstemannaansvar, sa en upprörd Magnus Oscarsson.
Miljöpartiets Maria Gardfjäll tycker att den långa väntetiden är beklämmande.
– Det här är ett systemfel. En avverkningsanmälan tar sex veckor men att få ersättning vid skydd av mark kan ta både tre, sex och till med tio år, sa hon.
Hon nämnde också att hon tycker att gallringen av uppgifter om nyckelbiotoper ur Skogsstyrelsens register är skogsutredningens sämsta förslag.
Det höll inte Peter Helander från Centerpartiet alls med om.
– Nyckelbiotoper har varit rättsosäkra De gick från mindre ytor till hela skogar. När det gäller informationen i nyckelbiotopsregistret är jag enig med Isak From om att skogsägarna ska äga och bestämma över hur den ska användas, sa han.
Paul Christensson, LRF Skogsägarna, återkom flera gånger till att skogsägaren måste ges smarta drivkrafter till naturvård. Han gav ett exempel.
– För 20 år sedan skapade vi ett naturreservat på egen mark, det var en orkidé som skulle skyddas. Men sedan staten tog över har granen växt in, länsstyrelsen sköter inte området. Hade man skrivit naturvårdsavtal med oss istället hade det blivit både billigare för staten och skogen hade skötts enligt plan, sa han.
Skogens dag i riksdagen avslutades med att samtliga åtta paneldeltagare fick ge ett ja eller nej på frågan:
Har skogsutredningen lyckats med uppdraget?
Ja, sa Skogsstyrelsens representant.
Delvis, blev svaret från Centerpartiets.
Utredningen har lyckats skapa en bättre dialog än innan, kompromissvarade Miljöpartiet.
Utredningen har följt de förutsättningar som givits den, kompromissvarade Socialdemokraterna och fick medhåll av Naturskyddsföreningen.
Nej, svarade representanterna för Skogsindustrierna, Kristdemokraterna och LRF Skogsägarna.
I nummer 6 av SKOGEN kommer du att kunna läsa mer om Skogens dag i riksdagen,