”Så når felaktigheter om avskogning söndagsbilagorna”

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Plantage av oljepalmer i Thailand. Foto: Björn Svensson, SKOGENbild.
SKOGENdebatt. Varje år publicerar WRI alarmerande siffror om avskogning som letar sig in i söndagsbilagorna i Sverige. Det är bara ett problem: Sifforna stämmer helt enkelt inte, skriver Reidar Persson, tankesmedjan Sifi.

Den mesta tillförlitliga informationen om världens skogar kommer från FAO. Enligt de senaste siffrorna finns cirka 4 miljarder hektar med skog. FAO ger information om den skogsareal som överförs till annan markanvändning som exempelvis  jordbruk (avskogning). Bruttoavskogningen är cirka 8 miljoner hektar per år. På grund av planteringar och naturlig föryngring så är nettoavskogningen ”bara” 3,3 miljoner hektar och år (O,08 procent). Mycken information tyder på att utvecklingen börjar gå åt rätt håll.

Annons
Annons

När uppgifter om regnskogsskövlingen presenteras i svensk press kommer dock informationen mestadels från World Resources Institut i Washington DC. Deras information bygger på information från satelliter och mycket av det arbetet görs av University of Maryland (UM). Enligt WRI så förstörs globalt cirka 26 miljoner hektar skog per år och i tropikerna 12 miljoner hektar per år. Det mesta tycks gå åt fel håll. Allt tycks vara kris. Det irriterar svenskt skogsfolk att WRI med flera publicerar kartor där Sverige visas som ett område där skogen snabbt försvinner. Det är ju uppenbart fel. Detta har påpekats för WRI men organisationen bryr sig inte.

 

ALL TRÄDTÄCKT MARK INGÅR

I teorin kan en del av skillnaderna mellan WRI och FAO förklaras av att olika metoder och definitioner används. Vid närmare analys visar det sig till exempel att WRI (och organisationens källa) ger information för all trädtäckt mark som satelliten kan identifiera. UM kan dock inte skilja på skog och en apelsinodling. WRI ger också information om den areal där trädtäcket försvunnit på grund av avskogning, brand, kalhuggning, infrastruktur och så vidare. Så naturligtvis får de högre siffror än FAO som bara visar avskogning.

Det skulle förvisso vara intressant att få veta lite mer vad som händer i all trädtäckt mark. FAO ger information av intresse för det som kallas ”skog”. Ger WRI information för all trädtäckt mark som ibland hävdas? Svaret är nej. WRI ger information om det som de råkar kunna se med den satellit som finns tillgänglig.

Via allehanda källor har jag plockat fram grova skattningar om olika sorters trädtäckta områden. Områden där träd och buskar är en viktig komponent täcker cirka 6 – 7  miljarder hektar. Kring en procent  av dessa trädtäckta områden huggs, bränns, dör eller skadas varje år. Merparten kommer dock snabbt tillbaka. Det är sannolikt inga större förändringar i trädvegetationens totala biomassa.

 

CENTRAL PARK KLASSAS SOM SKOG

WRI ger alltså bara viss information för ungefär 60 procent av träd- eller busktäckt mark. Den satellit WRI baserar sina siffror på ser uppenbarligen bara relativt täta trädbevuxna områden. WRI rapporterar bara om kring 75 procent av det som FAO kallar ”skog” (kalhyggen och unga planteringar är till exempel inte med). I WRI:s trädtäckningsuppgifter ingår sedan parker som Central Park i New York, odlingar av apelsiner, oliver, äpplen, oljepalmer, tätare områden med agroforestry och så vidare. WRI ger uppgifter om en areal på 3,9 miljarder hektar. Cirka 26 miljoner hektar av denna areal ”avträdas” alltså varje år. Beror detta på avskogning, eld, insektsangrepp, kalhyggen eller planerad föryngring av gamla fruktodlingar? Det skulle vara intressant att få veta!

Ett stort problem är att WRI inte ser om ett område som ”avträdats” får tillbaka trädvegetationen. Minskar arealen trädtäckt mark med 26 miljoner ha per år, eller kommer merparten snabbt tillbaka?  I sammanfattning så synes inte WRI ge någon som helst information av intresse. WRI (eller University of Maryland) ger den begränsade information organisationen råkar kunna se med tillgänglig utrustning. WRI tycks inte ha som mål att ge information för ett identifierat informationsbehov.

Varför envisas WRI med att publicera dessa ganska värdelösa uppgifter? Beror det på inkompetens eller ohederlighet?

Inledningsvis berodde det troligen på ren inkompetens. Dock har bristerna i materialet i åratal påpekats av många aktörer, men WRI ändrar sig inte. Anser WRI att ändamålet helgar medlen? På WRI finns förvisso många aktörer som frenetiskt hävdar att minskad avskogning är lösningen på klimatkrisen. Höga siffror på avskogning (eller antal fotbollsplaner som försvinner) är då ett starkt argument. En areal som Sveriges skogsareal förstörs varje år! Av Trump har WRI antagligen lärt sig att man kan välja de fakta (eller lögner) som passar. En annan logisk förklaring skulle kunna vara att viktiga finansiärer framförallt vill ha fram katastrofinformation om avskogningen. Många vill skylla CO2 –utsläppen på dumma u-länningar.

 

FAKTAFEL NÅR SÖNDAGSBILAGORNA

WRI publicerar i stort sett bara strunt om skog. Det är dock denna information som letar sig in i söndagsbilagorna i Sverige. Läsarna vill ha katastrofer och då ger tidningarna detta. Så ser verkligheten ut. Allmänhetens kunskaper om internationella skogsförhållanden är säkert till synes mindre än schimpansens (för att travestera Hans Rosling). Spelar det någon roll? Ett problem med felaktiga siffror om avskogningen kan till exempel  vara att WRI kan sprida budskapet att minskad avskogning är ett lätt och billigt sätt att minska CO2 utsläppen. Så är knappast fallet. Drastiskt minskad CO2 utsläpp kräver kostsamma ingrepp i Sverige och andra i-länder. Det finns inga lätta och billiga genvägar.

På nätet dränks vi också i fake news om det mesta. Det är en katastrof om ”seriösa” tankesmedjor börjar använda samma metod. Vem ska vi då tro på? Vad händer om alla börjar fuska för att nå sina mål? Det viktigaste är knappast att producera alarmerande siffror utan att bekämpa ”fake news” och göra den komplicerade verkligheten förståelig. Sida ger sedan decennier stöd till WRI. Är det lämpligt att ge stöd till en organisation som tycks vara anhängare av Trumpismen? Kan man överhuvudtaget lite på något som kommer från organisationen (om t.ex. klimat, biologisk mångfald). WRI tycks inte längre vara en tankesmedja utan någon sorts lobby-organisation.

Det tycks både i Sverige och internationellt finnas ett stort behov för en seriös tankesmedja om skog och miljö. En organisation som har som mål att beskriva och analysera den komplicerade verkligheten. WRI fyller inte längre en sådan roll. När organisationen började arbeta på 1980-talet så upplevde jag att WRI fyllde en sådan roll. Möjligen finns inte längre finansiering för seriöst arbete.

REIDAR PERSSON, Tankesmedjan Sifi

Detta är en sammanfattning. LÄS HELA RAPPORTEN HÄR

Opinion
Publicerad:
  • Sänkt rörelseresultat men ökade leveranser för Mellanskog

    Kategorier: Mellanskog
    När Mellanskog summerar årets tre första kvartal syns en ökning i omsättning och leveranser men ett minskat rörelseresultat.
  • Annons
  • Minusresultat för Norra Skog

    Kategorier: Norra Skog
    Nybildade Norra Skog belastades med omstruktureringskostnader och gjorde en förlust på 33 miljoner före skatt.
  • Kraftigt resultatfall för Södra

    Kategorier: Södra
    Lägre priser på avsalumassa tyngde Södras kvartalsresultat. Detta trots högre leveransvolymer av huvudprodukterna jämfört med i fjol.
  • Annons
  • Ungskogsröjning ökar

    Allt större areal sköts i den brukade skogen. Det gäller framför allt genom röjning. Plantering ökar också, men knappast med contortatall som dalar i popularitet.
  • Mikael Lundberg

    ”Välkomna unga till jaktlaget”

    Genom att bli ännu bättre på att ha ett tillåtande och vänligt klimat ska vi locka unga till jaktlaget, berättar Mikael Lundberg i Sista ordet.
  • Annons