Så mycket kostar hjorten

Bild för Karin Bernle Written by Karin Bernle On the
Gnagskador från kronhjort
Kronhjortsskador kan se värre ut än vad de faktiskt är.
VERKTYG. Med den nya appen Kronhjortsskador kan man beräkna kostnaden för dessa djurs barkgnag på granskog. 

Annika Felton som är ekolog på SLU har deltagit i projektet. Hon har fått intrycket att användare av appen kan uppleva den som lugnande.
– Man kan räkna ut virkespriset och se att man kanske kommer att tjäna bra, trots kronhjortsskadorna. Vi hoppas att appen hjälper till att göra debatten mindre polariserad. Det vore trevligt med en positiv vinkel – detta kan du göra om du vill ha både kronvilt och produktiv skog.

Annons
Annons

Skärmdump från appen Kronhjortsskador Appen som heter just Kronhjortsskador hjälper till med att beräkna värdet på skadorna.Innebär alltså inte kron­hjorts­skadorna stora förluster för skogsägarna?
– Granen fortsätter växa, trots skadorna, men virkeskvaliteten på rotstocken försämras. Priset påverkas precis som vid rotröta. Prissänkningen är alltså densamma, oavsett om skadorna på rotstocken beror på röta eller barkgnag. Har man ingen röta blir gnagskadorna dyra, men har granen rotröta spelar inte barkgnaget någon roll för prissänkningen av trädens rotstockar. 
– Det kanske är förvånande för många, jämfört med rotröta är gnaget väldigt iögonfallande. Men det är viktigt att påpeka att kronviltets barkskador kan bli en stor smäll för vissa skogsägare. Ilskan över hjortarna är kvar, speciellt hos dem som inte har inkomst från jakt.

Ska man avverka i förtid?
– En del gör det, för att minska risken för stormskador. Men det finns ingen forskning på hur mycket den risken ökar efter att kronhjorten skadat granen, så vi har inte kunnat ta med detta i våra beräkningar. Med den brasklappen tycker vi nog inte – baserat på de ekonomiska siffrorna vi fått fram i det här projektet – att det finns anledning att avverka i förtid på mark med hög bonitet.

Kan man minska hjortarnas skador? 
– Ja, genom att se till att det finns gott om viltmat. Växande foder på marken är viktigt för hjortar. Bestånd med rik växtlighet drabbas mindre av bark­skador. Studier visar att angreppen på barken är värst under vårvintern. Tillgång på risarter, sälg och annat löv i beståndet skulle kunna överbrygga den känsliga perioden. Det finns skogsskötselmetoder man kan lära sig för att hantera an­greppen. Det handlar om be­ståndens täthet (plantering och gallring) och trädslagssamman­sättning, vilket påverkar ljus­tillgången och därför fodret. Det kan även handla om mindre detaljer så som att låta bli att stamkvista träden. Man kan också jobba aktivt med att störa hjortarna där de orsakar skada.

Kommer det liknande appar i framtiden? 
– Det finns mycket vi kan jobba med, även den befintliga appen kan utvecklas om medel ges. Den har sina begränsningar – den är i dag bara relevant för höga boniteter. Eventuellt kommer det en version för andra boniteter, och kanske andra appar för viltskador om det finns pengar till det. 
– Vi hoppas att vårt arbete kan hjälpa till att sprida kunskap och fakta. Jag är glad över att få bidra med mina ekologiska kunskaper.

Appen är framtagen inom samverkansprojektet ”Kostnaden av kronhjortsskador på gran” mellan Partnerskap Alnarp och Skogsstyrelsen. Förutom appen finns även resultat i form av inventeringar och en slutrapport att ta del av på Partnerskap Alnarps webbsida (https://krymp.nu/1tZ).

SKOGEN 3/2019

Publicerad:
Bild för Karin Bernle
Karin Bernle
Frilansjournalist
  • ”Staten kan inte göra markägaren till motståndare”

    Centern föreslog nyligen att åldersgränsen för slutavverkning ska slopas. Det blev en tydlig markör för hur långt ifrån Miljöpartiet de står. Här förklarar Centern varför de anser att det behövs regellättnader, inte minst för att naturvården ska fungera.
  • Annons
  • "Varför är det så tyst om intensivodling?"

    Kategorier: debatt, Altinget
    Varför är det så tyst om intensivodling i kombination med ökade avsättningar för biologisk mångfald? Det undrar Nippe Hylander, Staffan Laestadius och Sten B Nilsson i en debattartikel i Altinget
  • ”Absurt tillåta skövling av skogar med fridlysta arter"

     I dag är det förbjudet för en individ att plocka fridlysta arter samtidigt som samma skogar får skövlas. Dessutom besöker myndigheterna endast fem procent av skogarna före avverkning. Det är absurt, anser Miljöpartiet.
  • Annons
  • Två män i sågskyddskläder ser på när träd fälls

    Naturvårdsgallring kan gynna mångfalden

    FORSKNING. Biobränsleuttag kan kombineras med naturvård. Ekprojektet har forskat kring naturvårdsgallring i ekrik blandskog i snart 20 år och visar att metoden kan gynna mångfalden.
  • Virkesstudion #18: ”Konkurrensutsätt virket”

    I det senaste avsnittet av Virkesstudion analyserar Carl Johan Moberg och Per Hedberg vilka effekter granbarkborren kommer att få på virkesmarknaden.
  • Annons