Så mycket kostar hänsynen

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Foto: Bosse Backström, SKOGEN-bild.
Att lämna mer hänsyn vid avverkning i gammal tallskog innebär uteblivna inkomster. Men den ger goda resultat i form av mer död ved som är viktigt för biologisk mångfald.

Skogforsk och SLU gjort en studie om de ekonomiska och biologiska konsekvenserna av ökad mängd naturhänsyn vid avverkning i gammal tallskog. Resultaten visar att nuvärdet minskar när hänsynen ökar. De visade också att en betydligt mindre andel av den gamla grova döda veden förstörs av skogsmaskiner när man lämnar större andel hänsynsytor. Förklaringen kan vara att många av de gamla lågorna skyddas av de kvarlämnade träden och trädgrupperna och undviks på så vis att köras över.

Annons
Annons

Att nuvärdesförlusterna ökar med hänsynsnivån beror främst på minskade avverkningsvolymer men också på sänkt prestation vid drivning och mindre areal att producera ny skog. Prestationen vid drivning minskade med cirka 30 procent när hänsynen ökar från 3 till 50 procent. Volymen grov död ved nästan dubblerades från den låga till den höga hänsynsnivån och mångfalden ökade med ökad hänsynsnivå.

Tallskogen är en så kallad störningspräglad naturtyp och mycket av miljövärdena finns i marken och i den döda veden. Utan störning händer väldigt lite och därför kan en aktiv naturhänsyn, där man skapar död ved, passa väldigt bra i dessa skogar.

Att spara träd i samband med avverkning i syfte att ta hänsyn till miljön är inget nytt påfund, och att död ved är en av de viktigaste faktorerna för biologisk mångfald i skogen är ett känt faktum. Att skapa död ved i samband med avverkning är en relativt kostnadseffektiv hänsynsmetod för att skapa bättre förutsättningar för många olika arter att fortleva både på kort och lång sikt i den uppväxande skogen.

Resultaten baseras på ett storskaligt försök, projekt Effaråsen, där hela bestånd har avverkats med olika nivåer av hänsyn i form av lämnade levande träd och träd kapade till högstubbar, katade träd och träd fällda till lågor på marken. Med hjälp av skördardata och fältinventeringar har sedan effekten av den ökande hänsynsnivån analyserats. 

Nuvärden för de olika hänsynsnivåerna beräknades genom skogens nuvarande värde plus framtida kostnader och intäkter diskonterade med 2 procents ränta.

 

 

Publicerad:
  • Virkesstudion #45 – svensk skogsstrategi

    I dagens avsnitt träffar Virkesstudion personer som på olika sätt arbetar med den svenska skogsstrategin.
  • Annons
  • ”Attityden mot skogsbruket måste ändras”

    SKOGENdebatt. Skogsbruket får allt sämre lönsamhet samtidigt som pålagorna ökar och äganderätten inskränks. Hur kan beslutsfattare göra så mot en näring som är så viktig för Sverige? Ändra attityd!  Det säger Karin Brunsberg, praktiker i skogsbruket sedan 50 år.
  • Äganderätten oroar mest

    Fler skogsägare än i fjol tror på ökade timmer- och fastighetspriser. Men äganderätten oroar allt fler, enligt Skogsbarometern.
  • Annons
  • Jenny Book

    Ny på jobbet: Jenny Book

    I april tog Jenny Book över ­kommunikationen på John Deere Forestry efter Dieter Reinisch som nu går i pension efter många år på företaget.
  • Frisk ask kartlagd

    I snart 30 år har askskottsjukan dragit fram som en löpeld över Europas askbestånd. Men vissa individer står emot. Nu har forskare funnit genetiska skillnader mellan motståndskraftiga och känsliga träd.
  • Annons