Så mycket kol binder skötselåtgärden

21 augusti 2023 Mellan två och tio miljoner ton per år – så mycket går det att öka  kolsänkan genom åtgärder i skogen, uppger Skogsstyrelsen i en ny analys.

Så mycket kol binder skötselåtgärden

Myndigheten har listat hur mycket nettoupptaget av kol påverkas vid exempelvis minskad avverkning, kvävegödsling, minskat viltbete eller höjd lägsta ålder för avverkning.

– Det här visar tydligt att skogliga åtgärder kan ha stor betydelse för att fortsätta binda koldioxid i skogen och bidra till att uppnå klimatmålen. Detta är särskilt viktigt i ett föränderligt klimat som ökar risken för kolförluster i skogen, säger klimatspecialist Giuliana Zanchi, Skogsstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Myndigheten reserverar sig dock för att analysen, som baseras på de skogliga konsekvensanalyserna SKA 22, inte ger den fullständiga bilden av klimatnyttan.

Exempelvis görs inga beräkningar av vad som sker när  fossila produkter ersätts av trä. Inte heller på vad minskad avverkning, och följaktligen minskat utbud av träråvara, kan innebära i form av ökad efterfrågan på fossila varor eller ökad import. Att utsläpp av koldioxid på det här sättet kan flytta till andra länder eller branscher finns alltså inte med i analysen.

Man har dock tittat på effekterna av hyggesfritt skogsbruk, här definierat som selektiv avverkning och luckhuggning.  När hyggesfritt praktiseras på upp till en fjärdedel av skogen så har det inte någon större påverkan på kolsänkan, uppger man.

Om lövträdandelen ökar kraftig, till tre gånger större än idag, syns dock en negativ påverkan  på kolsänkan.

Däremot har mer varierade skogar sannolikt mindre risk för skador. Och skaderisken bedöms som större i ett förändrat klimat.

Exempel på åtgärders kolupptag:

  • Minskad avverkning. Om avverkningen minskar till 90 procent av dagens avverkningsnivå kan kolsänkan öka med knappt 10 miljoner ton koldioxid per år fram till år 2100.
  • Förlängd omloppstid. Om den lägsta tillåtna åldern för att avverka höjs med 30 procent kan kolsänkan öka med drygt 7 miljoner ton koldioxid per år fram till 2100. Effekten beror främst på tillfälligt minskad avverkning under tiden fram till år 2050.
  • Halvering av viltbetesskador, där älg och andra hjortdjur betat i ungskog, kan bidra till att kolsänkan ökar med drygt 5 miljoner ton koldioxid per år fram till 2100.
  • Ökad areal kvävegödsling till 150 000 hektar per år (4,5 gånger mer än idag, framför allt i norra Sverige) kan bidra till att kolsänkan ökar med drygt 2 miljoner ton koldioxid per år fram till 2100.
  • Fördubblad areal naturvårdavsättningar, där skog undantas produktion, bidrar enligt resultaten inte till ökad kolsänka om dagens avverkningsvolym upprätthålls i den brukade skogen.

Fotnot: Effekterna av åtgärderna går inte att summera eftersom de delvis kan beröra samma mark.

Källa: Skogsstyrelsen

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Paul är ny virkesansvarig på Skogssällskapet i västra Götaland
SkogsJobb