Så motiveras till mer naturvård

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Erik Hjärtfors är skogsägare och mångbrukare.
Ett enkelt poängsystem som belönar även små naturvårdsinsatser. På så sätt skulle skogsägare kunna steppa upp nivån på hållbarhet och slippa tvingande regler om hyggesfria metoder. Det anser Erik Hjärtfors i Sista ordet i SKOGEN.
Du läser nu ett smakprov ur tidningen SKOGEN.
Testa SKOGEN. Digitala utgåvor ingår»
Den sista april  var det dags för remissinstanserna att ge sin syn på skogsutredningen.
– Här behövdes en tredje linje som befinner sig mitt emellan de renodlade produktions- och miljöintressena, säger Erik Hjärtfors, skogsägare och mångbrukare.
En ny typ av ersättningssystem skulle kunna visa vägen, anser han och hans tankegångar går tillbaka till 1993.
– Då kom den nya skogsvårdslagen som sa att ekonomi skulle vara ett mål jämställt med produktion och miljö. Jag kommer ihåg att vi satt under studietiden på Gammelkroppa och funderade på ersättningssystem för naturvårdande skötsel.
Tanken är inte att hela fastigheten ska avsättas till naturvård, utan lämpliga delar av den.
– Vi gjorde en lista som ger viss poäng för exempelvis en högstubbe, en låga, bevarandet av en viss markflora eller en kantzon. Poängen motsvarar ett visst pengabelopp.  
För att ta del av ersättningssystemet ska krävas att man går en kurs i naturvård och lär sig vilka miljöer som behövs för viktiga arter, anser Erik.
– Det handslaget som har gjorts om naturvården är mellan staten och skogsbranschen. Vi skogsägare blev aldrig involverade, trots att kostnaderna och ansvaret hamnade i vårt knä.
Erik startade ett upprop där skogsägare kunde skriva på ett remissvar. Många känner nämligen inte känner igen sig i den hårda kritiken mot Skogsutredningen, menar han.
– Från skogsägarföreningar låter det som att ”om vi inte vinner med tio-noll så vill vi inte vara med!”. Vad ger det för signal att sitta och tjura i ett hörn och inte vilja se vilka interna fel som begås? Man kan inte säga att 330 000 skogsägare aldrig begår övergrepp mot miljön. Vill vi klara oss från tvingande regler om hyggesfria metoder behöver vi steppa upp nivån på hållbarhet.
– Alla skulle vinna på ett system där skogsägare blir  kunniga om vad som är extra skyddsvärt och dessutom får en extra inkomst för att satsa extra på naturvård.  Det skulle dessutom hjälpa till att hålla landsbygden levande, anser Erik Hjärtfors.
 
SKOGEN/4/2021
Opinion
Publicerad:
Bild för Karin Lepikko
Karin Lepikko
Reporter
  • Fortsatt försämrad lönsamhet i skogsbruket

    Skogsbrukets lönsamhet fortsatte att falla under fjolåret, visar Skogsbruksindex.
  • Annons
  • Avverkningskostnad når Gudrun-nivå

    Kostnaderna för att föryngringsavverka fortsätter att öka. Inte sedan efter stormen Gudrun 2005 har de varit lika höga, enligt uppgifter från Skogsstyrelsen och Skogforsk.
  • Nu ska sågspånsolja bli bensin

    Kategorier: biobränslen, pyrolys
    Framställning av bioolja från sågspån tar nästa steg. Nu ska tusentals ton olja processas till bensin.
  • Annons
  • Norra Skog delar ut en halv miljard

    Kategorier: Norra Skog
    Skogsägarföreningen Norra Skogs 27 000 medlemmar får dela på en halv miljard kronor i vinstdelning.
  • ”Enskild skogsägare ska inte bära kostnaden för artskydd”

    SKOGENdebatt. Nej LRF, artskyddsutredningen säger inte att det är den enskilda markägaren som ensam ska ta ekonomiskt ansvar för att bevara naturvärden. Det skriver Daniel Bengtsson, Birdlife Sverige, i en slutreplik.
  • Annons