Så lyckas du med al

Bild för Stefan Hällberg Written by Stefan Hällberg On the
alskog
Lars Rytter är docent i skogsekologi och forskar om lövträdsskogsbruk på Skogforsk. Han förordar aktiv och tidig skötsel för både klibbal och gråal.

– Både klibbal och gråal är pionjärträdslag som bör röjas och gallras ordentligt från början för att bibehålla grönkronan och därmed tillväxtpotentialen. Framför allt klibbal behöver tidig skötsel om det ska bli bra dimensioner. 

Annons
Annons

– Alen fixerar kväve, vilket gör marken bördigare. För att det ska fungera måste alarna befinna sig i det dominerande trädskiktet, vilket är viktigt att tänka på i en blandskog. Röjning och gallring är därför viktiga åtgärder även för kvävehushållningen. 
– Tack vare att alarna inte är särskilt begärliga för viltet kan man röja dem tidigt utan att riskera kraftiga betesskador.
– Om man sköter den bra kan omloppstiden för klibb­al hamna på runt 40 år. Välskötta gråalbestånd kan ha en omloppstid på 35 år, men om den ska användas till biomassa är omloppstiden bara 15 till 20 år. 

Läs mer om al i SKOGEN 2/2019
SKOGEN-numret finns att läsa digitalt - som prenumerant eller lösnummer

Gråal och Klibbal
FAKTA/Gråal
• Dominerar i norra delen av landet.
• Namnet kommer av att barken är grå.
• Trivs också på fuktigare marker, men förekommer mest på finjordshaltig mark samt på torrare och mager mark. 
• Båda har mycket snabb ungdomstillväxt, men gråal är något snabbare.
• Gråalens virke används mer sällan, men blir ibland brännved. 

FAKTA/Klibbal
• Dominerar i landets södra och mellersta delar.
• Namnet kommer av att skott, knoppar och de unga bladen är klibbiga.
• Trivs på blöta och fuktiga marker, ofta utmed rinnande vatten, i kärr eller vid sjöstränder, men finns även på friskare marker.
• Virket används till bastuinredning, möbler, köksinredning, köks­stommar, träsnickerier, träskor.

SKOGEN 2/2019

Publicerad:
Bild för Stefan Hällberg
Stefan Hällberg
Frilansjournalist
  • Jan Hedberg

    ”Lär av Kanada – såga mer skadat timmer”

    SKADOR. I Kanada har sågverken lärt sig ta hand om insekts­skadat virke. Det kan Sverige ta efter, anser Jan Hedberg som har god kännedom om nordamerikanskt skogsbruk. Men svenska företag säger att marknaden för skadat timmer är för liten.
  • Annons
  • Gert Adolfson

    ”Biometrias styrelse ­behöver fler renodlade ­säljare”

    PARTER. Biometrias styrelse ska representera både säljare och köpare på virkesmarkanden – men de renodlade säljarna är underrepresenterade, anser Svenska kyrkan. Nu är en liten förändring i alla fall på gång.
  • Arbete med röjsåg

    Det är verktygen som ska jobba

    MOTORMANUELLT. Kristina Lagerstedt är ergonom och arbetsmiljöspecialist på ­företaget Avonova i Växjö som erbjuder företagshälsovård. Kristina möter bland annat kundföretag inom skogsvård. 
  • Annons
  • Kroppen är din bästa skogsmaskin

    MASKINFÖRARE. Det är ett segt och envist arbete att förbättra arbetsmiljön i skogen, oavsett om du gör det för andra eller för dig själv. Men det lönar sig. Och små förändringar kan i längden göra stor skillnad.
  • Han vill starta ideell brandkår

    Det var rörande att se hur vanligt folk i gummistövlar försökte ­hjälpa varandra och sprang omkring med grenar i händerna för att släcka lågorna, säger Kenneth Pellas som anser att du behövs en brandkår med större vattenkapacitet än dagens.
  • Annons