Så lyckas du med al

Bild för Stefan Hällberg Written by Stefan Hällberg On the
alskog
Lars Rytter är docent i skogsekologi och forskar om lövträdsskogsbruk på Skogforsk. Han förordar aktiv och tidig skötsel för både klibbal och gråal.

– Både klibbal och gråal är pionjärträdslag som bör röjas och gallras ordentligt från början för att bibehålla grönkronan och därmed tillväxtpotentialen. Framför allt klibbal behöver tidig skötsel om det ska bli bra dimensioner. 

Annons
Annons

– Alen fixerar kväve, vilket gör marken bördigare. För att det ska fungera måste alarna befinna sig i det dominerande trädskiktet, vilket är viktigt att tänka på i en blandskog. Röjning och gallring är därför viktiga åtgärder även för kvävehushållningen. 
– Tack vare att alarna inte är särskilt begärliga för viltet kan man röja dem tidigt utan att riskera kraftiga betesskador.
– Om man sköter den bra kan omloppstiden för klibb­al hamna på runt 40 år. Välskötta gråalbestånd kan ha en omloppstid på 35 år, men om den ska användas till biomassa är omloppstiden bara 15 till 20 år. 

Läs mer om al i SKOGEN 2/2019
SKOGEN-numret finns att läsa digitalt - som prenumerant eller lösnummer

Gråal och Klibbal
FAKTA/Gråal
• Dominerar i norra delen av landet.
• Namnet kommer av att barken är grå.
• Trivs också på fuktigare marker, men förekommer mest på finjordshaltig mark samt på torrare och mager mark. 
• Båda har mycket snabb ungdomstillväxt, men gråal är något snabbare.
• Gråalens virke används mer sällan, men blir ibland brännved. 

FAKTA/Klibbal
• Dominerar i landets södra och mellersta delar.
• Namnet kommer av att skott, knoppar och de unga bladen är klibbiga.
• Trivs på blöta och fuktiga marker, ofta utmed rinnande vatten, i kärr eller vid sjöstränder, men finns även på friskare marker.
• Virket används till bastuinredning, möbler, köksinredning, köks­stommar, träsnickerier, träskor.

SKOGEN 2/2019

Publicerad:
Bild för Stefan Hällberg
Stefan Hällberg
Frilansjournalist
  • Värmekarta

    Naturvård med ekonomitänk

    FORSKNING. Om man kan skydda skog som är dyr att avverka kan man gynna både ekonomiska och biologiska värden och även undvika konflikter. Forskare vill utveckla en metod att identifiera lämpliga områden.
  • Annons
  • Timmerbil vid mätstation

    Nu kan mer rötved bli massaved

    SYSTEMBYTE. Massavedens nya kvalitetsklasser kan göra dagens energived till massaved. I alla fall i högkonjunktur. På sikt kan det höja virkespriserna.
  • Ulf Rydja

    Klimatguide ger framtidsfrågor en skjuts

    Hur ska man tänka om klimatet och den egna skogen? En tankeväckande möjlighet att få några svar finns med Skogsstyrelsens klimatguide på nätet. SKOGEN testar.
  • Annons
  • Hjälp forskare att rädda asken

    ”Hjälp oss att rädda den utrotningshotade asken”. Nu ber forskare om allmänhetens hjälp att hitta friska träd som behövs för att få fram en ny, frisk askpopulation.
  • Ökad försäljning av limträ

    Limträ tar andelar i byggbranschen trots minskat bostadsbyggande.
  • Annons