Blufftitlar och falska examensbevis är ett problem inom universitet och högskolor i Sverige. Det finns flera exempel. Hur det ser ut i näringslivet vet man inte. Men Högskoleverket gissar att problemet där är ännu större eftersom riskerna att upptäckas är små och arbetsgivarnas medvetenhet om bluffuniversiteten är låg.
— Det finns falska doktorer vid svenska universitet och högskolor, studenter som ansöker med falska betyg och personer som söker tjänster med falska examensbevis, konstaterar Erik Johansson vid Högskoleverket som tillsammans med Henrik Hansson vid Stockholms universitet har utrett frågan.
Dags för SKOGEN att prova
Den som jagar en falsk examen har två vägar att gå. Antingen kan man köpa en äkta examen från ett bluff-universitet, eller så kan man köpa ett falskt examensbevis från ett riktigt universitet.
I ett desperat försök att höja lönen gjorde SKOGENs reporter ett eget examensbevis.
En logga från SLUs hemsida, en rasslig kopia av ett äkta intyg och lite mickel med typsnitt och teckenstorlekar. Vips så var det klart. Motsvarande bevis kostar 400 dollar om du beställer det på nätet. Den som använder det gör sig skyldig till bedrägeri eller urkundsförfalskning.
Trots det säljer sajten med det ogenerade namnet www.fakedegrees.com gladeligen examensbevis från en rad svenska universitet och högskolor, däribland SLU.
Haltande lagstiftning
Egentligen är det olagligt men det är svårt är att komma åt de ansvariga. Svensk lagstiftning fungerar i bästa fall i Sverige. Utomlands är den verkningslös. Den som trots allt ger sig ut på jakt efter bedragarna får det svårt. Spåren pekar åt olika håll. Barcelona, Florida, New Delhi och Singapore är ett par tips på vägen.
Erik Johansson konstaterar att erfarenheterna från andra länder talar sitt tydliga språk. Det är oerhört svårt att komma åt problemet med lagstiftning.
Att däremot ha ett äkta bevis från ett falskt universitet är inte olagligt. Möjligen oetiskt och ohederligt, i alla fall om man tänker använda sig av det för att skaffa sig fördelar.
Frittfram för fejkade tituleringar
I Sverige kan alltså både organisationer och enskilda personer utan tillstånd utfärda examina. Vem som helst kan titulera sig professor, docent, fil.doktor eller lektor. Det är också möjligt att utan tillstånd använda orden universitet, högskola eller dess engelska motsvarigheter för den verksamhet man bedriver. Högskoleverket har försökt vidta åtgärder mot detta, men utan framgång. Skogliga examina så som skogsmästare eller jägmästare får däremot bara utfärdas av SLU eller om regeringen har gett särskilt tillstånd. Om någon annan gör det har regeringen rätt att förelägga ansvariga ett vite.
Lavinartad ökning
Bluffexamina har exploderat på senare år och bakom explosionen ligger Internet, effektivare datorer och bättre programvara. Det har inneburit en revolution för den som snabbt vill skaffa sig en doktors- examen eller annan falsk examen från ett universitet. Det är en drömmarknad för den som vill sko sig på människors ohederlighet. Ett exempel är University Degree Program. Företaget har sålt mer än 200 000 falska examenstitlar och omsätter omkring 400 miljoner kronor per år.
För några år sedan ansågs inte bluffuniversiteten vara något problem, men bilden har ändrats menar Högskoleverket i en rapport. Åren 1998—2000 fick Högskoleverket in ett par ärenden om året. 2004 fick man in 25 ärenden. Under samma period har antalet bluffuniversitet ökat från 200 till 800.
— Under 2005 skedde det en viss avmattning av antalet ärenden konstaterar Erik Johansson, som har gjort utredningen. I bästa fall har den lett till större medvetenhet om problemet och att högskolorna löser de här problemen själva.
Text: Erik Viklund
Läs mer:
Tips&Råd: Känn igen ett bluffuniversitet»
Tips&Råd: Se upp med uppblåst CV»