”Så kan nya artskyddsförordningen möta acceptans”

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Lavskrika (arkivbild).
SKOGENdebatt. Brister i skogslagstiftningen gör att den inte accepteras och rent av kringgås. Upprepa inte samma misstag nu när den nya artskyddsförordningen görs om, uppmanas beslutsfattare av skogsägare Wilhelm Dyrssen.

Den svenska skogslagstiftningen har genom tiderna visat sig vara otillräcklig för att hindra nya brukningsmetoder som i efterhand visat sig vara misslyckade. Som exempel kan nämnas plantering av monokulturer av gran, speciellt på mager mark, samt monkulturer av tall. Lövbesprutning med hormoslyr, barrskog med omloppstider på 50 år, kalhyggesplöjning (som senare korrigerades till ytligare hyggesberedning) samt införandet av vissa främmande trädslag. 

Annons
Annons

Ytterligare exempel är den utbredda prioriteringen av plantering som föryngringsmetod, den gör att vi missar självsåddens ståndortsfördelar. Torrläggning av mossor och torvmark tillhör också de mindre lyckade åtgärderna.

Idag kringgås lagstiftningen på olika sätt. Risken att nekas att avverka gammelskog, som ju besitter höga naturvärden, gör att många markägare ”för säkerhets skull” avverkar innan den kan klassas som gammal. Regler som omgärdar stora kalavverkningshyggen kringgås genom att spara smala skogsremsor på föryngringsytan.

Bristen i lagstiftningen har varit avsaknad av kunskap och erfarenhet samt illa genomtänkta förordningar som därför  inte har fått acceptans och legitimitet. Brukarna har nästan tävlat med varandra om att hitta sätt att genomföra åtgärder utan att bryta mot lagens bokstav men väl syfte. Det är lätt att bortse från att skogsbruk är ett entreprenörskap med dess stora förtjänster men även fel i kringgående av regler och allmännytta. 

Internationell lagstiftning för skogsbruket har ökat. Sverige måste som medlem följa EU: s lagar och regler och anpassa våra nationella.  Det är nödvändigt för att våra skogsprodukter ska accepteras på många exportmarknader. Här  har våra politiker och miljöaktivister visat långt högre ambitioner för lagar och regler än den helt otillräckliga nivån som forskarnas kunskaper möjliggör. 

 
MÅLSÄTTNING KROCKAR MED KUNSKAPSNIVÅ

Ett exempel är den nya svenska artskyddsförordningen som kritiseras unisont av riksdagen, Skogsstyrelsen och skogsägarföreningarna och som nu är under omarbetning. Detta är ett exempel på brist i kongruens mellan nivån på lagstiftarnas målsättning och på forskarnas kunskaper. Forskarna erkänner att deras kunskaper om majoriteten av ekosystemens arter är helt otillräckliga för att utgöra underlag till reglering av skogsbruket på det sett den nuvarande artskyddsförordningen stipulerar. 

När skogsägarna gavs ansvaret för att deras brukningsåtgärder inte skulle störa enstaka individer av en art i dess livsbetingelse på en plats blev gapet mellan ambition och nivå på kunskap rent absurd. Av de 320 000 skogsägarna begärdes att var och en skulle kunna mer än forskarna om samtliga arter i ekosystemet. Hur slipper en sådan lag igenom lagrådets granskning? Vad säger justitieministern, statsministern med flera.

När särintressen med sådan brist på kunskap får genomslag i stiftandet av nya lagar som i artskyddsförordningen - då är det fara å färde inom flera områden i Sverige. Hur ska vi kunna hindra att nästa försök till artskyddsförordning är lika bristfällig? Mitt försök att bidra är att föreslå en ram för den nya artskyddsförordningen. Ett första utkast är här bilagt.  

WILHELM DYRSSEN, skogsägare och civilekonom.

 

FÖRSLAG TILL REFERENS FÖR NYA ARTSKYDDSFÖRPRDNINGEN

1. BEGRIPLIGHET. Reglerna bör utformas på ett för skogsägarna begripligt sätt. Enkelhet bör eftersträvas för att undvika att  skogsbruksåtgärer inte i onödan ska bli beroende av lagtolkning från dyra experter och statliga tjänstemän. Även den viktiga skogsintressenten allmänheten är betjänt av begriplighet och enkelhet.  

2. MOTIVET för utformandet av en ny artskyddsförordning bör framgå. Hänvisning till gällande lagstiftning både i Sverige och EU.  Hänvisningar bör även göras till pågående utveckling av denna lagstifning.  Politikernas ambitionsnivå för regleringen bör uttryckas och exemplifieras. Vilka skador av skogsbruket uppkommer idag och vilken kunskap och erfarenhet finns hur dessa skador kan minimeras?

3. DARWINS EVOLUTION – UTVECKLINGSLÄRA. Kort beskrivning av Darwins utvecklingslära med betoning på beskrivning av arternas tillblivelse och utdöende. Utvecklingsläran är grunden för förståelsen av all forskning och lagstiftning inom miljön. 

4. STÄNDIG FÖRÄNDRING Redogörelse för hur skogsbruket kan skötas så att ekosystemet ges möjlighet att anpassa sig till den ständiga förändring av förutsättningar som sker i form av klimatförändring, inträngning och uppkomst av nya arter, bortfall av existerande arter och människans påverkan. 

5. KUNSKAP OM ARTERNA. Redogörelse för vilken kunskap som finns om de i ekosystemet ingående arterna och deras funktioner. Nivån på kunskapen om arterna är nödvändig att känna till för att begripa ambitionsnivån på regleringen i relation till behovet av reglering.  

6. ENTUSIASMERA. Genomförandet av den nya artskyddsförordningen bör ske med en bred och entusiasmerande kampanj för att de som gör jobbet = skogsägarna ska känna sig motiverade att följa inte bara lagar och reglers bokstav utan även dess anda. Föredöme; ”Håll Sverige rent” kampanjen. 

7. ÖVERVAKNING OCH DOMSTOLARS PRÖVNING. Lagreglerna ska vara så entydigt utformade att de kan ligga till grund för en rättssäker och oväldig övervakning av myndigheter samt prövning i domstol. 


 

 

 

 

 

Publicerad:
  • Finsk skog lagrar mindre kol

    Kolupptaget i Finlands skogar sjönk i fjol och räcker inte för att kompensera de totala utsläppen från landets markanvändning som därmed blir en kolkälla i stället för sänka, enligt en preliminär beräkning. 
  • Annons
  • Lagändring om fjällnära skog

    Regeringen har beslutat om lagändringar gällande fjällnära skog. De ska bland annat förhindra att ersättning ges för samma område flera gånger.
  • Majoritet av partier vill ha aktivt skogsbruk

    Majoriteten av riksdagspartierna vill se ett aktivt skogsbruk. Det visar en enkät gjord av Skogsindustrierna.
  • Annons
  • Kantzoner skapade vid gallring granskas

    Hur man redan vid gallring kan skapa kantzoner, och hur den strandnära skogen utvecklas bäst, undersöks av forskare i flera fältförsök.
  • Regeringen vill utreda ökad skogsgödsling

    Regeringen har gett SLU i uppdrag att göra en studie om hur skogsgödsling kan utvecklas för att öka skogens tillväxt och klimatnytta.
  • Annons