Att lämna enstaka eller grupper av träd har stor inverkan på den biologiska mångfalden. Enligt forskaren Delphine Lariviere fungerar träden som livbåtar för olika arter. Men träden behöver skötas och följaktligen identifieras.
I sin avhandling presenterar hon metoder för bägge delar. För att hitta träden, som är högre än omgivande ungskog, har hon använt sig av data från laserskanningen. Med hjälp av den har hon utvecklat en teknik som visar platser där naturhänsyn lämnats.
När det är dags för förstagallring, ungefär 30 år efter plantering, är det lagom att följa upp kvarlämnad hänsyn, anser hon.
I sin forskning har Delphine tittat extra på skötsel av ek eftersom den är viktig för många arter och genom sin livslängd kan göra nytta under väldigt lång tid.
Men, påpekar hon, det är viktigt att frihugga ekarna.
– Eken älskar ljus och växer ofta i betesmarker och i öppen skog. Kronan får mycket utrymme att växa och stammen får mer solljus och värme. Ekens krona släpper också igenom mer ljus än vad till exempel granens gör. Död ved är viktigt för naturvård, men extra viktig är just den solbelysta döda veden som finns hos träd som har mycket utrymme runt kronan vilket ger mer ljus och högre temperaturer. Ljuset var en superviktig faktor i detta experiment och vi ser också att markfloran blir rikare när den nås av mer ljus, säger hon i ett pressmeddelande från Skogforsk.
Men även andra slags naturvårdsträd borde studeras, anser hon.
– Det är helt klart också värt att studera andra lövträd och äldre barrträd som ofta lämnas som hänsyn, för att undersöka hur de kan bidra till en produktionsskogs naturvårdsvärden och om de också behöver naturvårdsskötsel, säger Delphine Lariviere,