”Så här påverkas skogen av EU” är ursprungligen skriven av Bo Lindevall och publicerades först i Tidningen SKOGEN nr 10 1994. Det här är en del av serien ”Årsringar” där vi lyfter fram material ur tidningens arkiv.

Svenska skogsägare och skogsindustrin har känt oro för vad EU-medlemskapet ska innebära. För det första finns risken att frikopplas från EU:s trävarumarknad om Sverige hamnar utanför EU.

För det andra är den svenska träbaserade pappers- och massaindustrin för sin export beroende av att tullfritt få sälja papper och massa till medlemsländerna.

Även för skogshushållningen har EU betydelse. EU har under de senaste åren ökat sin aktivitet på skogsområdet. Det beror till stor del på att rådet krävt att kommissionen ska redovisa i vilken grad skogssektorn utnyttjar EU-stöd och föreslå åtgärder för att öka detta utnyttjande.

Tänkbara konsekvenser

Tänkbara konsekvenser kan bli att skogsskötseln kan påverkas genom skiftande incitament för att gynna eller missgynna vissa trädslag.

En avbefolkning av glesbygden gynnar t ex pappersmassa- och trävaruindustrin. Dessutom drivs en del direkt skogliga frågor inom EU. Det rör sig om gemensamma principer för att bekämpa skogsskador, t ex försurningen.

Då Sverige är en av EU:s största skogsnationer i framtiden, är det av stor vikt för skogsägarna att svenska politiker och tjänstemän kan vara med och påverka dessa lagstiftningar – vägen dit beror på vilket medlemskap som väljs.

Andra skogliga områden för EU-samarbete är forskning, statistik och miljö- och naturskyddsfrågor.

Mycket ska också sägas om avverkningen på det svenska skogsbruket. Alla beslut som fattas av myndigheter och politiker ska gälla alla skogsägare, och EU ställer stora krav på miljö och naturskydd. Det innebär t ex att skogsägare kan tvingas ta större hänsyn till natur och kulturmiljöer vid avverkningar.

Framtiden

Skogsfrågorna rör som sagt två grupper. De 12 000 personerna i kommissionen och rådet i Bryssel arbetar endast 10 med skogliga frågeställningar. Ex för det framtida nätet att skogliga frågor kommer att få betydligt större roll.

Ta ett enhetsgrepp på detta är dock svårt då de skogliga frågorna är så komplexa. EU vill komma till rätta med de orörda områdena i medlemsländerna, för att få ordning på skogarna, men stöter på hårt motstånd från skogsägare.

Och kommissionen har svårt att driva frågorna för ett framgångsrikt kapitel som har stöd hos EU:s parlamentiker. Många ser detta som handikapp på skoglig nivå. Bryssel anser att svenska medlemskap ska ge ett ökat intresse och kompetens för skogliga frågor inom EU.

EU-fakta

Ta marken ur produktion

Det incitamentsprogram som kräver minst 15 procent av den odlade marken tas ur produktion för minst 10-15 år har hittills drabbat 16 000 hektar per år i Sverige och innebär att totalt 20 000 – 30 000 personer får ställa sig till förfogande.

Detta stämmer väl överens med EU:s bestämmelser om stöd till jordbrukare.

Dyrbara vägar

Ett annat stöd rör byggandet av nya vägar. Stödet kan utgå med 7 000 kronor per hektar. Maximalt stöd för byggandet av en ny skogsägare är 160 000 kronor per hektar.

Trädbalten

Att EU-s regelverk är strikt har inte uppfattats som något problem med att träden i Sverige anses ha mycket hög kvalitet och ett hårt trä.

Inga pengar till vanligt skogsbruk

För att kunna få stöd till skogsbruksåtgärder enligt EU:s bestämmelser måste den sökande vara jordbrukare med minst 15 hektar jordbruksmark i drift.

För den som kommer från den gränsen kan det å andra sidan bli lönande. Vad sägs till exempel om 160 000 kronor per kilometer för anläggning av skogs väg eller 40 000 kronor per hektar för att plantera skog?

Något stöd kommer dock inte att utgå till normalt skogsbruk. EES-avtalet förutsätter nämligen att jordbruksstöd inte ska snedvrida konkurrensen.

Av den anledningen ska den som söker stöd för att plantera skog eller utföra skogsvård på tidigare jordbruksmark påvisa att marken ”inte längre är lämpad för jordbruksdrift”.

Stödprogrammen är obligatoriska för medlemsländerna. Riktlinjerna medges att bruka minst 15 procent av åkerarealen i varje land. Det ska i det egna landet ske för att minska överproduktionen av spannmål.

För anläggning av stormfasta trädplanteringar utgår upp till 7 000 kronor utgå. För skogsägare och arrendatorer är stödet 1 500 kronor.

Långa eller korta lastbilar

I EU-överläggningarna har ett beslut tagits om att maximalt tillåta 18 meter långa lastbilar.

De svenska är ofta mellan 24 meter och väger 60 ton. Svensk transportindustri är hårt drabbad och befara endast få köra 44 ton last, något som skulle kosta skogsindustrin 1,4 miljarder kronor per år.

Ett förslag utgår från att ett beslut kommer att skjutas upp på obestämd tid. Sverige får därmed ett avtal med EU om ett eventuellt undantag från bestämmelserna.

Ett annat förslag är att korta skogsvägar, något som inte har lyckats då det skulle bli för dyrt för de svenska åkerierna.

Miljöinsatser

Både inom skogsbruket och jordbruket görs nu stora insatser för miljön. Det handlar t ex om ett svenskt EU-stöd för skogsbruk med hänsyn till miljön. För det har anslagits 160 miljoner kronor.

Huvudlinjerna samt tre miljöfaktorer utgör grunden för den svenska miljöpolitikens framtida utformning:

• Ett årligt stöd för att täcka inkomstförluster när skogsägare kompenseras för inskränkningar. Det utgår per hektar skogsmark och ställs under de första tre åren för att täcka bestämda viteskostnader.
• Ett särskilt stöd till skogsplantering med ädellövträd. Det ska kompensera för extra kostnader vid skogsskötsel.
• Miljöstöd för täckning av kostnader för att sköta och bevara det gamla kulturlandskapet.

Går Sverige med i EU så ska troligen 40 miljoner kronor per år avsättas för skogsägarna för de miljövänliga miljö- och handlingsplaner som ska upprättas.

Här är tabellen (från 1994) för EU:s maximistöd till olika skogliga åtgärder:

• Löv:
  • 20 000 kronor per hektar för plantering av eucalyptus.
  • 40 000 kronor per hektar för plantering av lövträd och barrblandskog med minst 75 procent lövandel.
  • 5 000 kronor per hektar och år för vård under de två första åren och 3 000 kronor per hektar och år under de tre följande åren för lövträdsplanteringar. Och handlingsstöd där stödet uppgår till minst 75 procent.
• Barr:
  • 35 000 kronor per hektar för plantering av barrträd.
  • 2 500 kronor per hektar och år under de första två åren och 1 500 kronor per hektar och år under de följande fem åren för barrträdplantering.

Det är medlemsländerna själva som definierar vilka skogliga kriterier som skall uppfyllas. Något stöd till röjningsgallring utgår inte.