Så funkar försäkringen 

29 januari Annorlunda villkor och skadereglering – och betydligt högre premier. Gudrun påverkade försäkringsbranschen på olika sätt.  

Så funkar försäkringen 
Dagens försäkringar är dyrare men enklare att reglera och förstå, enligt Claes Hugemark.

Låst artikel för våra prenumeranter

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa hela artikeln?

Föreningen Skogen

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.

  • Tillgång till artiklar på skogen.se
  • Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
  • E-tidning
  • Mediaarkiv
Se prenumererationserbjudanden här Köp prenumeration här

Redan prenumerant?

Prenumererar du redan på Tidningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:

Inte minst är premierna betydligt högre i dag än vid tiden för Gudruns framfart. 

– Kanske var premien runt tio kronor per hektar före Gudrun, medan den i dag kan vara upp mot 150 kronor, säger Claes Hugemark som är delägare och en av grundarna av Jordnära. 

Det är ett företag som arbetar med försäkringsförmedling, det vill säga hjälper försäkringstagaren att utvärdera olika försäkringsalternativ. Jordnära är specialiserat på försäkringar för gods, gårdar och skog.  

De högre prisnivåerna efter Gudrun speglar enligt Claes Hugemark en ökad medvetenhet om risker som granbarkborreangrepp och extremväder. Det handlar inte om, säger han, vad som har hänt utan minst lika mycket om vad man är rädd för ska hända. 

Även villkoren har förändrats. Claes Hugemark nämner bland annat arealkravet som tidigare fanns hos alla försäkringsbolag, men nu har försvunnit hos de flesta: Minst femtio procent av virkesförrådet skulle vara skadat på ett sammanhängande område på en halv eller en hektar.  

Före Gudrun var alla bolags villkor i princip identiska kring detta. Det innebar att som kund och skogsägare upplevde man i värsta fall att man hade oerhört mycket skog som hade blåst ner, men kunde ändå inte mäta upp tillräckligt stora arealerna någonstans för att få ersättning. 

– Då är dagens försäkringar ganska enkla att reglera och för kunden att förstå. Det är enklare att förstå hur stor virkestrave man måste ha upparbetat innan man ringer försäkringsbolaget. Det är kundvänligare att förstå och bedöma risk, säger Claes Hugemark . 

Varken Jordnära som förmedlare eller försäkringsbolagen går ut i skogen för att titta på ett objekt innan det ska försäkras.  

– Geografisk belägenhet, antal hektar och kanske trädslagsfördelning ligger till grund för premiesättningen. Vi ser även att försäkringsgivarna börjar bedöma skogsinnehav utifrån hur beståndet ser ut i dag. 

Större, rena lövbestånd kan möjligen vara en förhandlingsfaktor för Jordnära när premien diskuteras, men just nu finns ingen som värdesätter löv separat, enligt Claes Hugemark. 

– Vi beskriver kundens skogsinnehav och därefter får de olika försäkringsgivarna lämna anbud på de villkor som ska gälla. 

Det kan vara relativt stora skillnader mellan olika försäkringsbolags villkor vid vissa skadescenarier. Ibland ersätts stormskadad skog utifrån upparbetad volym, ibland vägs även förlusten skogsägaren gör vid förtida avverkning in.   

Om premien upplevs som väl hög kan det vara en möjlighet att själv ta en högre risk.  

– Man kan tänka att virkeshögen ska vara mycket, mycket större innan vi ringer försäkringsbolaget. Då står man för en högre självrisk och kan få ner premien. 

Man bör fundera på de risker man ser framför sig och ta ett aktivt beslut utifrån villkor och premienivå, säger Claes Hugemark.  

Han skulle gärna se fler aktörer på marknaden. 

– Kunderna skulle tjäna på det och kanske få alternativ som var bättre anpassade efter olika förutsättningar.  

Det finns några alternativ, även om de bara är en handfull. 

– Jag är glad så länge det åtminstone finns två-tre alternativ för kunden att välja mellan, men jag förstår att man tvekar om man ska försäkra skogen när det är så här dyrt. Jag säger till kunden att ”ja, det tycker jag, men det är ert beslut”. 

UR SKOGEN 1/2025 MED TEMAT ”20 ÅR EFTER GUDRUN”

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Lars återvänder till Naturskog
SkogsJobb