Så funkar finska ­frihetspolitiken

Finlands skogspolitik har genomgått stora förändringar på senare år. Om detta berättade Anders Portin, verksamhetsledare för Finska forstföreningen, på ett kvällsmöte arrangerat av Föreningen Skogen och Ladviks Skogsbrukarklubb. 

Från regeringshåll började man mer och mer fundera över varför det behövdes en allmän lag om hur man måste sköta skogen, berättade han. 
– Klart det skulle vara katastrof ifall alla skogsägare börjar sköta skogen hur som helst. Men så länge det finns krav på föryngring och miljöhänsyn bör det räcka, var naturskyddsorganisationerna och skogsbrukets allmänna mening, sa Anders Portin.

Anders PortinDen största förändringen i den nya skogslagen som infördes 2014 är just större frihet, anser han. Tidigare fanns en nedre gräns för beståndets ålder eller diameter vid slutavverkningar och på 1990-talet fanns till och med detaljerade regler för hur man skulle gallra. Nu säger lagen: ”När du har större nytta av att förnya ett bestånd än att låta det växa vidare är det dags att förnya beståndet”. 

En sådan nytta kan vara den ekonomiska.
Även i Finland krävs att avverkningsanmälan görs, men handläggningstiden är bara tio dagar. En annan skillnad är att lågproduktiva, dikade sump­skogar inte omfattas av föryngringsplikt. Efter avverkning är tanken att den ska återgå till ”sitt naturliga tillstånd”.
Alternativa bruksmetoder, som kontinuitetsskogsbruk, är numera helt tillåtna, men har än så länge inte utnyttjats särskilt flitigt. 

Den nuvarande regeringen som tillträdde i maj 2015 har fortsatt på samma spår och spikat en nationell skogsstrategi med målet att öka avverkningarna från dagens 65 miljoner kubikmeter till 80 miljoner till 2025.
Det ska ske bland annat genom skattelättnader. Ett så kallat gåvoavdrag kan införas så att äldre generationer kan överlåta skog till yngre i stället för att invänta arvskifte, vilket kan ge betydande skattelättnader om mottagaren avverkar.
För mer avverkning behövs. Finlands skogsindustri storsatsar och virkesförbrukningen kommer att öka med tio till femton miljoner kubik. Regeringen svarar med ett särskilt program med infrastrukturinvesteringar.

Men, undrade en åhörare, varför sägs det så lite om miljörörelsens roll?
– Hade jag stått här för 15 år sedan hade jag pratat betydligt mer om miljörörelsen. På den tiden undrade vi varför det var så tyst om miljöfrågor i Sverige. I dag är det lite tvärtom. I Finland diskuteras inte artskyddsförordningen på samma sätt som här. Hos oss samarbetar skogsbruk och miljöorganisationer i något som heter Metso-programmet med målet att 96 000 hektar skog ska skyddas frivilligt. Det samarbetet fungerar ändå ganska bra, avslutade Anders Portin.
 

FINLAND KONTRA SVERIGE
Skogsindustrin har stor betydelse i bägge länderna, men Anders Portin ser flera tydliga skillnader mellan Finland och Sverige:

SKOGEN 2/2017