Så fungerar SKOGENs jämförpriser

24 november 2014 I varje nummer av tidningen SKOGEN publicerar vi jämförpriser för rundvirke. Priserna visar vad industrins köpare i olika delar av landet erbjuder i betalning för virke från skogsägare. Antalet virkesköpare och regioner är stort och priserna är endast ett urval från stora aktörer. Här beskriver vi lite närmare hur jämförpriserna är framtagna, deras möjligheter och begränsningar.

Svårt läsa prislistor
Köparna presenterar sina priser i en så kallad prislista där kubikmeterpriset är beroende av bland annat varje stocks trädslag, kvalitet och diameter. För varje avverkning blir det alltså hela matriser med priser som skogsägaren måste väga ihop för att få ett genomsnittspris per kubikmeter. För den enskilde är det i det närmaste omöjligt.

SKOGENs jämförpriser
Skogen började därför år 2010 räkna ut och publicera vad de olika prislistorna ger för medelpris per kubikmeter. Det är våra jämförpriser. Beräkningarna görs med Skogforsks verktyg Aptan, som även många virkesköpare använder när de gör sina prislistor.

Jämförpriserna är dock bara en vägledning. Dels innehåller varje avverkning olika uppsättningar av träd, dels betalar köparna ofta ett tillägg som beror på många faktorer, som efterfrågan, totalvolym, ren förhandling etc.

Priserna presenteras exklusive moms.

Gäller avverkningsuppdrag
Priserna gäller avverkningsuppdrag. Affärsformen innebär att ordnar avverkningen samt att varje timmerstock mäts in vid industrin och säljaren får olika kubikmeterpris för varje sågtimmerstock beroende på trädslag, längd, diameter och virkeskvalitet.

Avverkningskostnader debiteras säljaren och är inte fråndragna i SKOGENs listor. Dessa kostnader beräknas i genomsnitt till cirka 90 kronor per kubikmeter vid slutavverkning.

Apteringstillägg (längdutfall) är inräknat. Eventuell efterlikvid ingår inte. Efterlikviden är en kompletterande betalning, en vinstdelning för skogsägareföreningens medlemmar.

Bygger på typskog
Uträkningen av jämförprisrena bygger på att ett ”typbestånd” av ren tall eller gran slutavverkas. Kubikmeterpriset är viktat för en normal slutavverkning med inslag av massaved samt trädens olika längd, kvalitet, skador, avsmalning och diameter.

Det typbestånd som används för att beräkna jämförpriserna är virkesmätningsföreningen Qberas stambank för slutavverkning i Mellansverige. Trädens egenskaper i denna stambank (olika höjd, kvalitet etc) bygger på Riksskogstaxeringens och VMF Qberas statistik över brösthöjdsdiameter (DBH), trädhöjder, kvalitet och skador.

Granskogen som används av SKOGEN har till exempel medelstam 0,302 m3fub. Den representerar en ”normal” slutavverkningsskog i området från Mälaren till Norra Hälsingland.

– Men varje skog som bjuds ut till försäljning är naturligtvis unik, säger Fredrik Hansson på VMF Qbera. Fast ju större volym som ska avverkas desto relevantare blir stambanken. Vid en stor avverkning ökar sannolikheten att just din skog liknar genomsnittskogen. Ska en skogsägare sälja 100 fub är risken för fel stor, men handlar det om 1000 kubik fungerar nog en jämförelse ganska bra i de flesta fall.

I södra Sverige är träden normalt större än i norra Sverige vid slutavverkning. Så om SKOGEN skulle använda lokala stambanker för Södra och norra Sverige skulle priset alltså bli lite högre i syd och lite lägre i norr än vad dagens analyser ger. Att använda Qberas stambank från Mellansverige fungerar dock bra för att få fram skillnaden mellan olika aktörers prisnivå lokalt på ett bra sätt i hela landet, uppger Johan J Möller på Skogforsk.

Massaved ingår
För gran är andelen massaved beräknad till mellan 25 och 40 % beroende på varje köpares prislista. För tall är andelen massaved mellan 20 % och drygt 30 %.

Massavedspriset presenteras dessutom separat i tidningen. Det är angivet exklusive de transportavdrag. Norr om E 18 finns sådana. På timmer finns i regel inga transportavdrag. Enda undantaget är BillerudKorsnäs som infört det i Norrbotten.

Priset inkluderar klentimmer från 13 cm om köparen uppgivit att det alltid apteras.

Om nya listan – prima och sekunda är här
I nr 8/2019 av SKOGEN införs kvalitetsklasserna prima och sekunda massaved, samtidigt som vrak försvinner och utskott införs. Det gör att våra tabeller ser annorlunda ut. Innan systemet satt sig blir det en testperiod, så även för SKOGEN. 
Många köpare har lägre prima­pris än det tidigare massa­veds­priset och då blir det rött i tabellen. Vi tar inte hänsyn till att de säger att massaveds­volymen kommer att öka. Framtiden får utvisa om det blir så, och hur det påverkar nettot till säljaren.
Innan rutinerna för det nya systemet är helt självklara är det viktigt att skogsbrukare är extra noggranna vid kontraktsskrivning. Olika bolag har olika regler och för leveransvirke ­gäller genomgående hårdare regler.
När det gäller priserna för slutavverkning (sid 34) an­vänder vi tills vidare prima­priset i våra beräkningar, på rekommendation av Skogforsk.

Tänk på när du säljer virke

Ett golv i förhandlingen. Priserna i våra listor är så gott som alltid lägre än vad som faktiskt betalas. De slut­liga priserna ligger oftast högre tack vare olika påslag som kan vara öppna premier eller resultat av ­förhandling. Det gäller även massavedspriserna. 
Mycket spelar in – rätt säsong, lokal konkurrens mellan till exempel sågverk, certifiering, bra vägar, lättillgänglig skog och förstås ­virkeskvalitet är några ­faktorer som kan höja det slutliga priset.
Listorna är inget facit, men är så nära man kan komma ett jämförpris. De visar det som i dag är transparent. Man kan därför använda dem för att jämföra olika ­virkesköpares ungefärliga pris­nivåer. Man kan också använda dem som ett golv i förhandlingen. Slutpriset blir i stort sett aldrig lägre än listpriset. De visar också förändringar i prisnivån över tid.

I Finland redovisas de verkliga priserna i efterhand. Sådan statistik lämnar inte köparna i Sverige.

Köparnas prislistor har olika egenskaper. Den skogsägare som har grov tall av hög kvalitet kan få bättre betalt av den ena köparen medan den som har risig skog hellre bör vända sig till en annan.
 

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Eric är ny på Biometria i södra Sverige
SkogsJobb