Sociala värden är en del av riksdagens miljömål Levande skogar. I skogsvårdslagens första paragraf anges att hänsyn ska tas till allmänna intressen.
Men många skogsägare är osäkra på vad begreppet skogens sociala värden faktiskt innebär. Therese Bjärstig som är forskare i statsvetenskap vid Umeå universitet har undersökt 57 skogsägares syn på dessa värden och funnit att de flesta inte var bekanta med begreppet.
Det handlar om de värden som skogsupplevelser kan ge oss, säger Sofia Blomquist.Många av dem efterlyser enligt henne mer information, råd och ledning från Skogsstyrelsen.
Sofia Blomquist som är specialist på skogens sociala värden på Skogsstyrelsen berättar att det finns sådan information på myndighetens hemsida, men att den är uppdelad på flera olika ställen och det kan vara svårt att skaffa sig en helhetsbild.
– Men vi har foldrar, broschyrer och filmer om hur man kan sköta skogen så att den blir trevlig att besöka, säger hon.
Även i myndighetens faktabladssamling Målbilder för god miljöhänsyn finns exempel på hur man ska tänka. Det ingår i Skogsstyrelsens uppdrag att ge rådgivning på området och just nu ser man över hur det ska göras bäst.
Sofia Blomquist nämner att även många skogsbolag har information på sina hemsidor. Dessutom erbjuder SLU en utbildning i ämnet.
Vad innebär då sociala värden i skogen konkret? Sofia Blomquist berättar att det handlar om en rad olika saker, till exempel hälsa och en god livsmiljö, friluftsliv och turism, upplevelse- och estetiska värden, kunskap om skog och miljö, sociala relationer, identitet och kulturarv – kort sagt, allt från jakt och fiske till retreat i skogen för utbrända.
– Det gemensamma är att de är de värden som upplevelser i skogen kan ge oss, säger hon.
Det behöver inte vara svårt att ta sociala hänsyn i sin skog, säger Therese Bjärstig.När man bedömer om en skog har sociala värden spelar tillgängligheten en roll. Finns parkeringsplats eller busshållplats i närheten? Skogen kan vara hur fin som helst, men om ingen känner till den så är den inte heller tillgänglig.
Vilka krav ställs då på skogsägaren? Föreskrifter från Skogsstyrelsen säger att allvarliga körskador ska förhindras och stigar ska återställas efter åtgärd i skogen.
Utöver dessa grundläggande krav finns de gemensamma målbilderna för skogsbruket, Skogsstyrelsen och ideella organisationer som rekommenderar att skogsägare informerar dem som använder skogen om planerade åtgärder och också tar hänsyn till brukarnas åsikter. Det kan vara skola, förskola, mulleskola eller kommun.
För att få kompensation för sina insatser kan skogsägaren sluta naturvårdsavtal med Skogsstyrelsen. Det betyder att skogsägaren får ersättning för att andra använder hennes eller hans skog. Det finns några sådana avtal i landet, mest för tätortsnära skogar.
Aktivitet och utmaning i skog. Foto: Björn Svensson/SKOGENbildSofia Blomquist på Skogsstyrelsen tycker att skogsägaren skulle kunna ta hänsyn till sociala värden i sin skogsbruksplan.
– Det är ett utmärkt verktyg för att beskriva och planera hänsyn till friluftsliv, säger hon.
Forskaren Therese Bjärstig anser, utifrån intervjuerna med skogsägare, att de lokala skogsägareföreningarna skulle kunna spela en viktig roll för att koordinera skogsskötseln. Dels för att informera om hur sociala värden kan främjas, dels för att samordna. Om jag vill främja sociala värden i min skog kanske jag inte vill att de närmsta grannarna runtomkring kalavverkar.
Om man gallrar och röjer skogen på normalt sätt, påpekar Therese Bjärstig, så tillgängliggör man den genom att den blir lättare att ta sig fram i och genom att skogsbilvägarna finns där.
– Att ta hänsyn till sociala värden behöver inte vara svårt. Det viktigaste är att det finns ett medvetet tänk även kring det värdet, jämte de ekonomiska och ekologiska, säger hon.
Sju aspekter
Sociala värden bedöms enligt sju olika kvaliteter:
• Orördhet och mystik.
• Skogskänsla.
• Artrikedom.
• Kulturmiljövärde.
• Service och samvaro.
• Aktivitet och utmaning.
• Utblickar och rymd.
Text: Agneta Olofsson
SKOGEN 9/2016