Den 21 oktober slog en dom i Högsta förvaltningsdomstolen fast att det är förbjudet att använda kamera på drönare utan särskilt tillstånd. SKOGEN har frågat några skogliga drönarexperter om deras syn på domens konsekvenser.
Mattias Nyström är forskare inom fjärranalys på SLU.
– För oss innebar domen ett tvärstopp för användning av kamera på drönare. Lyckligtvis tog vi en oerhörd massa bilder i somras som vi kan använda för forskning under en period, säger han.
Sverige ledde utvecklingen på drönarområdet, men nu skjuter vi oss i foten, tycker Mattias Nyström som är forskare på SLU.Det som är speciellt med drönarkameror är att de kan användas av små skogsägare, men den användningen kommer nu av sig.
– Det är en billig teknik, skogsägaren kan lära sig att flyga drönaren själv.
Drönarbilderna har hög upplösning och kan ge underlag till skogsbruksplan eller mätning av virkesvolym. Med den här domen skjuter sig Sverige som land i foten, anser Mattias Nyström.
– Fram till nu ledde vi utvecklingen på det här området.
Anton Holmström som är skogskonsultent på Skogsstyrelsen är också rädd för att teknikutveckling som står på tröskeln till en användarexplosion nu kommer att avstanna.
– För skogsbruket är drönarkameror mer revolutionerande än mobiltelefonen. Jag tror att hälften av dem som jobbar i skogen skulle ha använt drönare inom två-tre år. De ger snabbare och bättre överblick av skogen, varje virkesköpare och maskinentreprenör kan göra ett bättre jobb.
I våras drog Skogsstyrelsen igång testanvändning av tio multikoptrar för skogsskötsel.
– Det bästa är att den kan ta ”en promenad i skogen” och visa vilka skötselinsatser som behövs, säger Anton Holmström.
Patrik André är enhetschef på Skogsstyrelsen och den som ansvarar för introduktionen av drönare. Han berättar att Skogsstyrelsen söker undantag från kameraövervakningslagen i väntan på att regelverket ändras. Han tycker inte att svenskt skogsbruk har råd att avstå från kameraförsedda drönare.
– För skogsnäringen betyder det miljardbelopp årligen genom den förbättrade effektivitet och precision vid skogsskötsel och avverkning som drönarkameror ger.
Han är trots allt ganska hoppfull.
– Jag är övertygad om att vi får ett modernt, förnuftigt regelverk, säger han.
Företaget Swescan gör flygmätningar genom fotografering åt exempelvis skogsbruket och är ett av sannolikt många företag som fortsätter fotografera – trots förbudet.
– Våra jurister bedömer att vår teknik är så annorlunda mot den som används vid övervakning. På våra bilder kan man inte urskilja personers identitet, säger vd Fredrik Hansson.
Frustrerande för svenska företag är att verksamheter baserade i andra länder inte omfattas av förbudet. För dem är det fortsatt fritt fram att fota i Sverige.
– Bolag från andra länder har erbjudit sig att göra fotograferingen åt oss, berättar Fredrik Hansson.
Han understryker också att fotografering från ovan kan bidra till ökad säkerhet. Inventering efter stormar kan göras utan att människor riskerar att skadas.
SKOGEN 11/2016