Formuleringen finns med i en ny rapport från Skogsstyrelsen med syfte att definiera det hyggesfria skogsbruket. Bakgrunden är ett regeringsuppdrag som säger att myndigheten ska verka för att kunskapen om hyggesfritt ökar, liksom att bruksmetoden ska bli vanligare. Ett problem har varit att det inte har funnits någon tillräckligt beskrivande och accepterad definition av begreppet, skriver Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande.
– Skilda uppfattningar om vad som menas med hyggesfritt skogsbruk har gjort det svårt att föra dialog inom skogssektorn. En ny tydlig definition är en förutsättning för att vi ska kunna utföra vårt uppdrag från regeringen på ett bra sätt, säger Herman Sundqvist, generaldirektör, Skogsstyrelsen.
Förutom att det varit svårt att föra dialog har också bristen på en tydlig definition gjort det svårt att mäta och följa upp omfattningen av hyggesfritt skogsbruk i Sverige.
Definitionen är framtagen i samverkan med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och har varit ute på remiss under våren.
I rapporten står också att definitionen av hyggesfritt innebär att det ska finnas träd som är minst tio meter höga på marken. Vidare anges hur tät skogen måste vara (över 5§-kurvan i skogsvårdslagen), hur stor en lucka maximalt får vara (0,25 ha) och vilka krav som ställs på skärmar för att räknas som hyggesfritt skogsbruk.
– Språkligt sett kan man tycka att så länge det inte uppstår några hyggen är det hyggesfritt skogsbruk, men som framgår av definitionen behöver det dessutom alltid finnas stora träd på marken. Det ska också finnas en intention från skogsägaren att långsiktigt bruka skogen hyggesfritt, säger Carl Appelqvist, projektledare, Skogsstyrelsen.