Så definieras hyggesfritt

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Blädad och flerskiktad skog som plockhuggs kontinuerligt. Foto: Bengt Ek
"Hyggesfritt skogsbruk på skogsmark med produktionsmål innebär att skogen sköts så att marken alltid är trädbevuxen utan att det uppstår några större kalhuggna ytor”. Så lyder Skogsstyrelsens nya definition.

Formuleringen finns med i en ny rapport från Skogsstyrelsen med syfte att definiera det hyggesfria skogsbruket. Bakgrunden är ett regeringsuppdrag som säger att myndigheten ska verka för att kunskapen om hyggesfritt ökar, liksom att bruksmetoden ska bli vanligare. Ett problem har varit att det inte har funnits någon tillräckligt beskrivande och accepterad definition av begreppet, skriver Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande.

Annons
Annons

– Skilda uppfattningar om vad som menas med hyggesfritt skogsbruk har gjort det svårt att föra dialog inom skogssektorn. En ny tydlig definition är en förutsättning för att vi ska kunna utföra vårt uppdrag från regeringen på ett bra sätt, säger Herman Sundqvist, generaldirektör, Skogsstyrelsen.
Förutom att det varit svårt att föra dialog har också bristen på en tydlig definition gjort det svårt att mäta och följa upp omfattningen av hyggesfritt skogsbruk i Sverige.
Definitionen är framtagen i samverkan med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och har varit ute på remiss under våren. 
I rapporten står också  att definitionen av hyggesfritt innebär att det ska finnas träd som är minst tio meter höga på marken. Vidare anges hur tät skogen måste vara (över 5§-kurvan i skogsvårdslagen), hur stor en lucka maximalt får vara (0,25 ha) och vilka krav som ställs på skärmar för att räknas som hyggesfritt skogsbruk. 
– Språkligt sett kan man tycka att så länge det inte uppstår några hyggen är det hyggesfritt skogsbruk, men som framgår av definitionen behöver det dessutom alltid finnas stora träd på marken. Det ska också finnas en intention från skogsägaren att långsiktigt bruka skogen hyggesfritt, säger Carl Appelqvist, projektledare, Skogsstyrelsen.
 
 
 
Publicerad:
Bild för Karin Lepikko
Karin Lepikko
Reporter
  • Norrbotten värst drabbat av törskate

    Kategorier: Skogsforskning, törskate
    Vid inventering av törskate i tallungskog visade sig 88 procent av undersökta bestånd i Norrbotten ha förekomst av skadesvampen.
  • Annons
  • Bra delår för Mellanskog

    Mellanskogs resultat gick kraftigt uppåt under årets första nio månader jämfört med i fjol.
  • Nu kommer nya SKOGEN!

    I dagarna landar SKOGEN 10/2021 i brevlådorna hos prenumeranterna. Redan nu finns den i digital form. Temat den här månaden är Virkesaffären.
  • Annons
  • ”Oschysst och kortsiktigt – prisdumpning skadar näringen"

    SKOGENdebatt. På kort tid har flera av landets större skogsindustrier bestämt sig för att säga upp ett antal erfarna entreprenörer. Samtidigt står dörren öppen för andra att bemanna skogsmaskiner med snabbutbildad utländsk personal som har låg, eller ingen erfarenhet alls. Vart är det svenska entreprenadskogsbruket på väg, undrar Kolbjörn Kindströmer.
  • Urstarkt kvartal för Södra

    Södras redovisar ett mycket starkt resultat för tredje kvartalet. Resultatförbättringarna gäller både sågade trävaror och massa.
  • Annons