Så bränner du hygget säkrast och effektivast

20 augusti 2009

Så bränner du hygget säkrast och effektivast

Helst ska hyggesgränser, fröträd och kantbehandling planeras före avverkningen. Men om du har ett objekt som passar är det inte för sent att börja förberedelserna.

När intresset nu är så stort för att elda i skogen har SkogForsk givit ut flera praktiskt inriktade rapporter i serien Resultat. Här är några av tipsen:

• Välj objekt som är avgränsade av naturliga brandbarriärer — till exempel sjöar, större vattendrag och nyare skogsbilvägar. Trampa myrkanter med t.ex en Terri, torr vegetation trycks ner och vatten trycks upp.
• Välj marker med frisk eller torr ristyp. Eller marker med tjock råhumus.
• Hygget bör vara helt färskt eller ha legat högst en växtsäsong. Magra tallmarker kan ligga upp till två säsonger.
• Undvik flikiga hyggen! Ju fyrkantigare hygge desto bättre. Välj hyggen på flacka marker.
• God och snabb tillgång till vatten är nödvändig.

Anlägg risfria brandgator!
• En bandgående grävmaskin skrapar undan allt ris i en 13 meter bred gata. Samtidigt lägger maskinen upp en meterbred jordsträng mot angränsande skog.
• Alternativt kan fällning ge en 16 meter risfri brandgata redan vid avverkningen.

Skydda fröträden!
• Skapa en risfri zon om minst 5 meter kring träden
• Jordslå frötallarna med grävmaskin: två till tre skopor jord per frötall.
• Bränn av marken runt fröträden innan elden går förbi.

Torrträd riskabla!
• Lämna många levande träd! Vid hyggesbränning är det de branddödade träden som blir mest värdefulla för sällsynta insekter — inte torrträden. Lämna grova och klena träd av alla trädslag.
• Var restriktiv med att lämna stående torrträd, särskilt torrgranar. De är en risk för hyggesbrännarna, de kan falla då man minst anar det.
• Om det är möjligt, lämna vissa delar av hygget för fri utveckling.

Bränn i rätt tid!
• Helst på våren, strax efter snösmältningen, då marken hunnit torka men innan det börjat grönska för mycket. Det är viktigt att det är tillräckligt torrt i marken då man bränner, så att branden verkar på djupet och dödar gräsrötterna ordentligt.
• Testa torrheten: sätt dig på marken på hygget. När du inte blir våt om baken är det lagom torrt!
• Vinden bör vara frisk och stadig. Bränning under fröträd kräver starkare vind.
• Tänd inte för tidigt på dagen; vinden stabiliserar sig först en bit in på förmiddagen. På våren är 10—11-tiden lämplig tidpunkt.
• Eftersläck pyrande stubbar och stackar med mineraljord.
• Ibland kan det krävas vakthållning upp till en vecka efter bränningen.

Varsko i god tid!
• Kontakta kommunens räddningschef i god tid före bränningen.

Följ fröfallet!
• 20—40 fröträd per hektar räcker. Välj grova träd med tjock bark.
• Bränn försiktigt, undvik breda tändningsslag och bränn ifrån fläckvis vid fröträden.
• En ganska stark vind, 8—10 m/s, sveper den heta röken nära marken, och gör att den hinner avkylas innan den når trädkronorna.
• Utnyttja bra fröår — följ prognoserna!

Plantor kräver hyggesvila!
• Risken för skador av rotmurkla är störst vid bränning av färska, nyavverkade hyggen. Risken är liten om man väntar med planteringen till tredje året efter bränning.
• I Norrland räcker två års hyggesvila för att minska risken för snytbaggeskador. För södra Sverige finns ännu inga rekommendationer.

Preparera före sådd!
• Ingen hyggesvila behövs.
• Mikropreparera alltid! Är humustäcket tjockare än 3 centimeter — markbered lätt.
• Så tidigt på säsongen, från det att temperaturen i ytan överstiger ca 10 grader, dvs någon gång från maj till midsommar. I praktiken nästan direkt efter eftersläckningen.

Läs mer — Den som vill veta mer kan studera:
• SkogForsk Arbetsrapport 321/96, Jan Weslien.
• SkogForsk Resultat 15—19/97, skrivna av Weslien, Westerberg, Wennström och Ring.

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Axel och Anders börjar på Forum Fastighetsekonomi
SkogsJobb