Miljömålsberedningens slutbetänkande innehåller förslag på hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden. Det gäller naturvård, biologisk mångfald samt kolinlagring enligt LULUCF-direktivet.
I fredags offentliggjordes betänkandet i samband med att det överlämnades till regeringen. Kommentarerna lät inte vänta på sig, med vissa förslag mer i debattens strålkastarljus än andra.
Ett sådant är att skogsägare ska erbjudas ekonomiska incitament för att förlänga omloppstider (se lista nedan). Skogsindustrierna ser här en risk att råvarutillgång och i slutänden fossilfria alternativ begränsas. Detta till tveksam nytta och till ett högt pris, avtalen med markägare beräknas kosta 2,5 miljarder.
Även Norra skog anser att för mycket fokus ligger på att lagra koldioxid i skogen. Beredningen missar det faktum att användning av skogsråvara för att substituera fossila material är skogens kanske viktigaste uppgift, anser de.
Naturskyddsföreningen tycker att utredningen generellt misslyckats med att ta fram tillräckliga mål och styrmedel för hur vi ska leva upp till kraven på kolinlagring. Sverige kommer bara att kunna leverera en tredjedel av den ökande kolinlagring som krävs. Att inte klara de lagstadgade EU-kraven kan bli kostsamt för Sverige, påpekar de.
LRF Skogsägarna, som i grunden är kritiska till EU:s klimatfokus på stående skog utan att räkna in substitutionseffekten, tycker ändå att det är riktigt att skogsägarna ska kunna få betalt om de väljer att skjuta upp avverkningarna.
Ett annat omdebatterat förslag är definitionen av gammal skog, ett centralt begrepp i skyddssammanhang.
Miljömålsberedningen föreslår att skog klassas som gammal vid en snittålder på 160 år i söder och 180 år i norr. En positiv förändring, anser LRF Skogsägarna och hänvisar till att utredningens sekretariat tidigare ville att alla skogar av nyckelbiotopskvalitet skulle skyddas.
Men klassningen har mött invändningar. Med tanke på att det handlar om en snittålder hamnar väldigt få skogar i kategorin, anser miljöorganisationer. Sådan skog utgör bara en bråkdel av de naturskogar som Sverige åtagit sig att skydda senast 2030, kommenterar Naturskyddsföreningen.
Bland förslagen finns också ett som rör skogsägarrörelsens käpphäst, nämligen Sveriges sätt att rapportera skyddad natur till EU.
Nu vill även Miljömålsberedningen att rapporteringen bättre ska harmoniera med EU:s riktlinjer. Hittillsvarande svensk metod, med rapportering av strikt formellt skydd som reservat eller nationalparker, ska breddas. Exempelvis ska frivilliga avsättningar kunna inkluderas i rapporteringen liksom brukad mark där insatser samtidigt görs för att gynna biologisk mångfald.
LRF Skogsägarna är till viss del positiva men utan större entusiasm. De tycker visserligen att det är en förbättring som gör att vi närmar oss målet om 30 procent skyddad natur. Men, invänder de, hade Sverige följt andra länders exempel hade vi redan nått våra internationella mål. Fler naturområden borde inkluderas som skyddade. Nu framstår vi som som sämst i klassen fast vi i själva verket skyddar mest skog i hela EU, påpekar de.
WWF ser istället en risk att områden som inte uppfyller kriterierna pressas in för att nå 30 procent skyddad yta, exempelvis impediment utan naturvärden.
Ett förslag som uteslutande välkomnats är det om att satsa på rådgivning till markägare som kanske vill höja naturvärden, tillväxten eller klimatnyttan.
KARIN LEPIKKO
Texten har uppdaterats
Förslag ur Miljömålsberedningen:
- Ersättning för förlängd omloppstid i syfte att uppmuntra skogsägare att senarelägga avverkning för att öka kolinlagringen. Här föreslås att skogsägare ska erbjudas ekonomisk ersättning för att skjuta upp avverkning med avtalstider på fem eller 20 år. Ersättningen föreslås vara 400 kronor per ton lagrat koldioxid vilket motsvarar ungefär 2 700 kronor per hektar och år, beroende på geografisk belägenhet.
- Förslag om skydd av urskog och naturskog till år 2030 för att gynna biologisk mångfald. Som gammal, tillika skyddsvärd, skog räknas en snittålder på 160 år i söder och 180 år i norr.
- Bidrag till skogsgödsling. Syftet är att öka tillväxt och därmed kolinlagring. Skogsägare föreslås få bidrag som täcker 50 procent av kostnaden för skogsgödslingen.
- Rådgivningskampanjer. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket föreslås få en central roll i genomförandet. Målsättningen är att stötta skogsägare i hållbart skogsbruk och bevarande av biologisk mångfald, samt öka tillväxt och kolupptag.
- Höjda myndighetsanslag för intrångsersättning till markägare samt kraftigt höjda anslag till skötsel av formellt skyddade skogar.
- Sveaskog föreslås öka nettoupptaget av koldioxid med tio procent på sina marker.