Rötterna till allt ont?

Bild för Matts Bildström Written by Matts Bildström On the
Nerblåsta tallar
Varför orsakade stormarna i Norrland i slutet av 2013 så svåra skador? SKOGEN har talat med tre aktiva privatskogsägare. De berättar om sina erfarenheter och teorier samt ger några värdefulla tips.

I stormarna Hilde och Ivar blåste 11,5 miljoner skogskubikmeter ner. Det var inte bara den stormkänsliga granen som tog stryk. Särskilt Hilde fällde mycket gallringsskog, vilket ökar den ekonomiska förlusten då träden ska  växa till sig och avverkas först om 25–50 år. En stor andel fälldes helt, relativt få knäcktes. Dessutom var andelen tall större än i andra stormar.

Annons
Annons

Stormen Ivar drabbade i högre grad äldre och medelålders skog i vindutsatta lägen. Dessutom fick nyligen gallrade bestånd stora skador, en hel del var contortabestånd, uppger Alf Pedersen på Skogs-styrelsen Norra Jämtlands distrikt.
Enorma ekonomiska värden gick till spillo. Bara Hilde, som drabbade 3,5 miljoner skogs-kubikmeter, beräknades till en halv miljard kronor.

Man vet att det funnits fel och brister i plantmaterial. Men de praktiker SKOGEN intervjuat pekar även på skötseln, trädslagsval och den längre vegetationsperioden som möjliga faktorer.

SKOGEN 4/2015

 

”Snabbväxarna står inte pall”

Göran Fjällström

Göran Fjällström, Vormsele, Lycksele kommun.
– Stormarna är knappast värre idag än tidigare. Däremot har vårt sätt att bruka skog gjort bestånden mer stormkänsliga. Snabbväxande bestånd som formats av tidig röjning och hård gallring blir för öppna och utvecklar stora och yviga grenverk.
De står inte pall när höststormarna kommer eftersom rotsystemen inte har utvecklats i samma takt som kronorna.
– Detta är de negativa konsekvenserna av stordriften. Den går ju ut på att maximera tillväxten och sänka omloppstiderna
– De skogar som präglats av både eftersatt röjning och gallring har klarat stormarna bäst, åtminstone i mitt hemområde.

Kanske har större konkurrens om utrymmet och näringen gjort att plantorna tvingats utveckla ett bättre rotsystem.
Har du något bra tips för säkrare föryngring?
– Om det är möjligt planerar jag redan vid en andragallring för att bra fröträd ska sparas. Det ger rätt plant som är genetiskt anpassade för växtplatsen. Dessutom klarar sig självföryngrat bättre mot älgbetning. Plantorna verkar inte smaka lika gott som köpta gödslade.
 

”Stadigare tall på mager mark”

Kjell NilssonKjell Nilsson, Fredrika, Åsele kommun.
– Min erfarenhet är att tall på mager mark har ett bättre utvecklat rotsystem än tall på bördig mark, och att självsådda plantor alltid har ett bättre rotsystem än planterade. Det beror sannolikt på att rötterna redan från starten måste söka sig ut för att förse plantan med näring. När tallen växer på förhållandevis näringsfattig mark tycks rötterna utvecklas snabbare för att förse plantan med näring.

– En annan aspekt när det gäller snabbväxande plantor är att risken för snöbrott ökar ju längre det är mellan årsskotten och kvistvarven.
– Tidig röjning, som brukar rekommenderas, leder visserligen till att träden växer bättre men kvaliteten  blir sämre i slutändan, konstaterar Kjell Nilsson.
 

”Sibirisk lärk håller emot”

Göran Jonzon

Göran Jonzon, Vilhelmina.
– Pinus contorta är känd för sitt instabila rotsystem. Den är ett utpräglat pionjärträd som evolutionen anpassat till skogsbränder. Efter en brand sprids trädets frön koncentrerat till en relativt liten yta. I den nya skogen hamnar därför träden tätt till varandra. Då behöver inte rotsystemet vara särskilt stabilt eftersom trängseln och kronslutenheten blir i det närmaste total.

– När vi i Sverige planterar contorta i sedvanliga förband om 2200–3500 plantor per hektar utvecklas grenarna sidledes på ett onaturligt sätt. Resultatet blir en större och tyngre barrmassa än ”normalcontortan”. Men samtidigt ”tror” rotsystemet fortfarande att alla stammar växer i extremt slutna bestånd där de skyddar varandra för storm. Då behöver inte rotsystemet utvecklas för att göra trädet stormfast.

Hur kan man minska stormskadorna?
– Som motvikt har jag sedan många år tillbaka planterat den snabbväxande sibiriska lärken som stormankare i granbestånden. Hittills är resultaten mycket bra.

Publicerad:
Bild för Matts Bildström
Matts Bildström
Frilansjournalist och fotograf
  • Avverkningarna minskar i år

    Kategorier: skogsavverkning
    De totala avverkningarna väntas landa på 91 miljoner skogskubikmeter i år, en minskning med tre procent jämfört med förra året.
  • Annons
  • Skogspodden gör hembesök hos trädförädlare

    I avsnitt 71 besöker Skogspodden Bo Karlsson, som är skogsgenetiker, på hans gård i Södra Vi.
  • De får årets Guldkvistar

    Stora Insatser för säkrare skogsarbete, kvinnligt nätverksbyggande och nationell klimatsamordning belönas med Föreningen Skogens Guldkvistar.
  • Annons
  • "Bioekonomin blir inget slukhål av virke"

    Kategorier: SKOGENdebatt, Bioekonomi
    SKOGENdebatt. Att bioekonomin kommer att orsaka ett slukhål i virkesförsörjningen sprids som en sanning. Men det är en slutsats som bygger på felaktiga antaganden, skriver Sten B Nilsson och Nippe Hylander.
  • Massafabrik

    Har botten gått ur massavedsmarknaden?

    Priserna faller, pappersmaskiner stänger. Tror du att det kommer en återhämtning, eller kommer svensk massaved att konkurreras ut när produktionen ställs om från grafiskt papper till förpackningar? Eller är våra svenska träfibrer och vår teknik oslagbara? Svara på månadens fråga!
  • Annons