De har kartlagt flera olika risker med exotiska trädslag.
Sykomorlönn riskerar att breda ut sig på andra arters bekostnad och på så vis minska den biologiska mångfalden. Trädet som tagits in från kontinenten har inte bara en tät självföryngring, dessutom skjuter det lätt skott om man försöker ta bort det. Risken för hybridisering är dock inte särskilt stor eftersom det inte finns trädslag i den svenska skogen som sykomorlönnen kan korsa sig med.
Hybridlärken är också en ekologisk risk. Hotbilden vid omfattande användning kommer från skadesvampar och insekter. Trädet är en korsning mellan europeisk och japansk lärk och i Storbritannien har japansk lärk drabbats av stora utbrott av skadesvamp. Om svampen också kommer att ge sig på hybriden är det ingen som vet.
Douglasgran. Även här är risken hög för att trädslaget kan bli för dominant. Något sådant beteende har man inte observerat i Sverige men det finns tydliga exempel på sådana problem på kontinenten.
Samtidigt påpekar forskarna att exoter även kan ge ett positivt bidrag till den biologiska mångfalden. Till exempel ger hybrid-aspen en rikare undervegetation om den ersätter granplanteringar, och hybridasp gynnar även många arter som lever i trädet. Om den däremot ersätter blandskogar och ädellöv i stället för gran blir vinsten inte lika uppenbar.
SKOGEN 5/2014