Dessa beräknas dock pågå några ”fåtal” timmar under kvällen, till skillnad mot hur det var den 8-9 januari 2005 när den kraftiga vinden varade under hela den natt som lågtrycket passerade landet.
Gudrun kännetecknades speciellt av höga vindhastigheter från i stort sett en enda dominerande vindriktning, västlig, konstaterade också SLUs stormskadegrupp efteråt. Det berodde på den stora skillnaden i lufttryck mellan lågtryckscentrum och dess södra del.
Tryckskillnaden var betydligt mindre mellan centrum och området norr därom, varför vindhastigheten där var betydligt lägre. Likaså var den efterföljande nordvästliga vinden svagare efter att lågtrycket passerat.
Hur slår då stormarna mot skogen? Efter Gudrun konstaterade SLUs stormanalysgrupp att 80 procent av den skadade volymen var gran. Av den drabbade arealen bedömdes 64 procent ha en slutenhet under den gräns där föryngringsplikt inträder.
Hårdast drabbade då var för övrigt G, F, N och L län, där den skadade arealen utgjorde mer än 8 procent av den totala skogsmarksarealen inom respektive län. De flesta skadorna uppstod i slutavverkningsskog. I de fyra mest drabbade länen uppgick andelen skadad slutavverkningsskog till över 15 procent.