Att plocka hasselnötter ingår inte i allemansrätten, så den som önskar svenska nötter får fråga markägaren om lov. Eller odla själv. Intresset för svensk nötodling verkar vara på väg uppåt. I Skånes inland har landets största kommersiella odling av hasselnötter just tagit in årets skörd och i Halland står medier i kö för att hälsa på hos Hushållningssällskapet som driver en demonstrationsodling utanför Halmstad.
Kanske anses det en smula exotiskt, men Anna-Carin Almqvist som är hortonom på Hushållningssällskapet i Halland jämför med vindruvor.
– Vem hade föreställt sig en svensk vingård för trettio år sedan? Nu är det verklighet, säger hon.
Nötter är en bra näringskälla med bland annat nyttiga fetter, och det finns gott om arkeologiska fynd som visar hasselnötens långa svenska historia. SKOGEN har tidigare berättat att de allra första skogsbrukarna i Skåne kan ha varit stenåldersmänniskor som röjde fram hassel för att gynna nötproduktionen (nummer 12/2024). På Orust har arkeologer hittat en bit tuggad björkharts med tandavtryck kvar. Dna- rester avslöjade bland annat att menyn för 10 000 år sedan bestod av öring, hjortkött och – hasselnötter.
Det går även att odla andra nötter i Sverige och framtidens klimat kan bli ännu mer gynnsamt i det avseendet. Jens Peter Skovsgaard från SLU berättade i SKOGEN 10/2019 om lovande försök med hybridvalnöt som kan leverera både nötter och virke. I nummer 9/2022 berättade han om äkta kastanj.
Hassel har odlats i större skala i Sverige långt tillbaka och dessutom exporterats, men redan under 1700-talet konkurrerades den inhemska produktionen ut av billigare import. Under andra världskriget fanns ett förädlingsprogram i Sverige, men det lades ner under 1960-talet.
– Vi har tappat kunskapen om nötodling, säger Anna-Carin Almqvist på Hushållningssällskapet i Halland.
Det är därför hon tillsammans med kolleger har anlagt en demonstrationsodling på Lilla Böslid, strax söder om Halmstad.
– Vi har planterat olika sorter och ser med tiden vilka som passar just här. Det är just nu inget anlagt försök, utan en demonstrationsodling och vi bjuder in till fältvandring och ger råd, berättar Anna-Carin Almqvist.
I dag importerar Sverige över tusen ton hasselnötter per år, huvudsakligen från Turkiet. Svenska nötter kommer knappast att kunna konkurrera prismässigt med de importerade, men det kan finnas andra skäl att odla svenskt och öka kunskapen om hur det kan fungera för den som har en lämplig markplätt över.
Hassel trivs tillsammans med ek och vill för övrigt ha det soligt, vindskyddat och gärna stå i sluttning med rörligt vatten. Djupa marker med mo och mjäla ger kraftiga nötter medan grund, sandig mark eller med hög lerhalt är sämre.
Det finns stöd att söka från Jordbruksverket för odlingar på mer än 0,1 hektar.
I Vollsjö i Sjöbo kommun i Skåne anlade Håkan Wendel för fem år sedan vad som i dag är Sveriges största och kanske enda kommersiella odling av hassel. På cirka fem hektar växer träden i prydliga rader och i augusti skördades årets färska gröna hasselnötter. Förra året blev det hundra kilo, i år blir det mer, tror Håkan Wendel.
– Vi fick hasselnötter på träden till husbehov efter bara några år. Nu säljer vi gröna, färska nötter till restauranger i Köpenhamn, säger Håkan Wendel. Tillsammans med sin fru Anna äger han en liten gård på åtta hektar bördig lerjord. Tre hektar används för bete och vall åt hästar. Resten används för nischgrödor. Först provade de att odla hampa som fibergröda, men nu är det alltså nötter som gäller.
Förutom hassel ingår ungefär ett halvt hektar valnöt också, men den skörden dröjer.
De färska hasselnötterna betraktas som en delikatess, en höstprimör, och skalet knäcks manuellt. Nötterna handplockas med det gröna svepet kvar och förvaras i kyl.
Några veckor senare skördas de nötter som lämnades kvar efter första skörden. Då gäller det att ta ner de brunare nötterna som har släppt från svepet och torka dem snarast. Dessa smakar mer som de hasselnötter vi är vana vid, de som importeras från Turkiet.
I dag ”dammsuger” man upp nötterna, men det finns planer på att skaffa en maskin som skakar ner dem från träden.
Hasselodling i större skala är en smula yrvaken verksamhet efter några seklers uppehåll, men Håkan Wendel är inte ensam, han känner till kolleger och fler nötentusiaster.
– Och nu kommer frågor om färska hasselnötter även från svenska restauranger, säger han.
Plantorna i Vollsjö kommer från Tyskland, Holland och Belgien. De varierade i ålder och storlek vid planteringen, från 15 centimeter till en halvmeter, och sattes med 3,5 meters mellanrum. De beskärs sedan till trädform för att underlätta skörd och skötsel med maskiner.
Marken grundgödslas och kalkas före plantering, och en större skörd kan man få när de är runt åtta-tio år. Bevattning sker med traktor och tank.
Odlingen är inhägnad mot vilt, framför allt hare.
– Jordbruksverket vill ha 400 plantor per hektar, men det tycker jag är för mycket. För den som har ett halvt hektar med oregelbundna gränser och vill prova på nötodling kan det vara svårt att uppfylla kravet, säger Håkan Wendel.
TIPS: ANNA-CARINS BÄSTA
Anna-Carin Almqvist på Hushållningssällskapet i Halland delar med sig av sina bästa tips.
- Hasseln är vindpollinerad. Se ifall det finns vild hassel i grannskapet, då är det troligt att även odling kan fungera.
- Plantera tre sorter för att säkra en god befruktning. Hanhängen och blommor är inte alltid i takt och förädlade sorter har frostkänsliga hängen.
- Bästa odlingsläget är soligt och vindskyddat, gärna i sluttningar med rörligt vatten. Rötterna är ofta ytliga.
- Sen höst eller tidig vinter är bra planteringstider.
- Bevattning kan behövas under plantering och det första året innan rotutvecklingen är god, men under den aktiva tillväxtperioden april och maj vill hasseln inte ha fötterna i vatten.
- Hasseln kan växa i buskform med kanske sex-sju stammar eller beskäras till trädform. Vilket man väljer beror på hur man tänker skörda.
RESURSER: MER OM HASSEL
BROSCHYR 1 Anna-Carin Almqvist: ”Odling av hasselnötter”, Hushållningssällskapet.
BROSCHYR 2 Anna-Carin Almqvist: ”Hasselnötter – en del av vår kulturhistoria”, Hushållningssällskapet.
BOK Philip Weiss: ”Nötodlarens handbok” (2022), standardverk som finns i bokhandeln.
NÄTVERK Svenskanötter.se, ett kunskapsnätverk för nötodling med diskussionsforumet Nötforum. Drivs av bland andra nötentusiasterna Göran och Marijke Christiansson som också har plantskola utanför Laholm.
