Renar, lavar och skogsbruk kan gå ihop

10 november 2011 Skogsbruk och rennäring kan närma sig varandra. Samverkan och samråd har varit nyckeln till framgång.

Renar, lavar och skogsbruk kan gå ihop

Tredje året i rad, i mitten av augusti, hölls den årliga träffen mellan Norrbottens samebyar och SCA Skog i Jokkmokk. Även Sveaskog, olika myndigheter, skogägare och naturvårdsrepresentanter deltog. Robert Jonsson, SCA:s distriktschef i Jokkmokk, har varit en drivande kraft i utbytet som också lett till praktiska försök.

Samernas argument har till stor del bekräftats av de nya rönen. Ett GPS-projekt som följer renens vandringar under hela året har visat var renarna trivs och vad de undviker. Man har fått bevis på att renen skyr markberedda och gödslade lavområden vilket bland annat lett till att SCA lovat upphöra med gödsling på den marktypen.
Tomas Juuso, Luokta Mavas sameby. Foto: Matts Bildström–Tidigare hade vi endast argument som byggde på egna erfarenheter. Nu finns forskningsfakta som stöder vad vi hela tiden sagt.  Det ger framtidstro. Jag tror nog att det finns en möjlighet att bedriva renskötsel även för mina barn, sade Tomas Juuso, Luokta Mavas sameby.

Mest handlar träffarna om renens vinterbete och tillgång på markväxande lavar. Markberedning och gödsling påverkar bevisligen lavarna negativt.

Ett problem är dock att det saknas en etablerad metod för att mäta hur mycket lav det finns på en mark. Alla efterlyser en standard för att kunna jämföra olika områden.

Hans Vinsa från Sveaskog konstaterade att det tar lång tid innan renen gräver i markberedd mark. Samerna räknar med att det tar cirka 15 år innan renen återvänder.
Vinsa belyste också svårigheten att avgöra vad som är lav- respektive mossmark. Hans uppfattning var att lavmarken uppstod då skogen brann. Idag, när det brinner mer sällan, kan lavmarken  efterhand övergå till granmark med mossa.

Lavmark ska normalt inte skogsgödslas. Men Mats-Åke Lantz visade på ett försök där SCA i samråd en sameby gödslat och markberett delar av ett hygge med bra vinterbete. Snödjupet var vid utvärderingen 50 cm, och 30 procent av den ogödslade marken var genomgrävd av ren medan den angränsande gödslade ytan endast var genomgrävd till 16 procent. Det visade tydligt att renarna föredrog den ogödslade marken.

SCA fick beröm av samerepresentanterna för försök i en nioårig tallplantering som röjts tidigt och markberetts skonsamt. Tillväxten har blivit extremt god och efter 6-7 år började marklavarna växa in igen. Den tidiga röjningen har gjort att marken får mer ljus, vilket gynnar såväl skogs- brukets krav på tillväxt som samernas krav på att gynna de markväxande lavarna.

Men träffen handlade inte bara om renbetet. På en direkt fråga från flera samebyar om SCA  tänker ta efter Sveaskogs modell att sälja ut känsliga skogar till privatpersoner gav SCA:s fältservicechef Mats-Åke Lantz klart besked.

–Vi har inte några som helst planer på att sälja där man kan förvänta sig att få problem vid en avverkning.

Anledningen till samernas oro är att privatpersoner med lagens rätt kan avverka ett känsligt skogsområde, medan skogsbolagen inte får göra det. Den typ av markförsäljning som Sveaskog praktiserat skapar problem för rennäringen menade samernas representanter på mötet i Jokkmokk.

SKOGEN 10/11

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Simeon säljer på Biometria
SkogsJobb