Samarbetet mellan skogsbolag och rennäring är viktigt och tidskrävande – men kan göras mer effektivt. Det vittnade båda parter om under Föreningen Skogens Höstexkursion nyligen. Dessutom: Så gick snacket på exkursionen.
En av programpunkterna på Höstexkursionen handlade om samarbetsformerna mellan rennäringen och samebyarna å ena sidan och skogsbolaget SCA å andra.
Ristin Persson representerade Jijnevaerie, en av landets 51 samebyar, och tillsammans med SCA:s representanter berättade hon om samplaneringen, det vill säga möten där bolaget informerar om skogsbruksåtgärder och diskuterar hur de kan genomföras med hänsyn till rennäringen.
Det är ett tids- och resurskrävande arbete för båda parter. Det handlar om att planera flera år framåt och att både skapa och sätta sig in i omfattande informationsunderlag. Skogsbolaget behöver dessutom hålla samråd med många berörda samebyar, medan rennäringen å sin sida även håller samråd med andra näringar, som vindkraft, gruvor och infrastrukturprojekt.
”Att hitta rätt åtgärd,” sa SCA att man anser är den största utmaningen i detta arbete. Att markbereda, röja, gallra, plantera och eventuellt gödsla ska balanseras mot största möjliga hänsyn till rennäringen. Ibland kan en skogsbruksåtgärd också gynna födotillgången för renarna. Till exempel kan en lättare gallring göra att mer ljus släpps in i skogen och att laven därmed växer bättre.
Från samebyn kan vi känna att man tar upp samma sak, gång på gång. Det vore enklare att ta vissa generella beslut
Ristin Persson nämnde också ett par riktigt stora utmaningar:
– Vi vill ju att skogar skyddas så att det finns tillräckligt kvar för renbete. Vi vill också att man undviker gödsling, eftersom annan växtlighet tar över på lavarnas bekostnad, sa hon.
Arbetssättet för samplaneringen finns inskrivet i FSC- standarden, men Ristin Persson och SCA är överens om att processen kan effektiviseras.
– Från samebyn kan vi känna att man tar upp samma sak, gång på gång. Det vore enklare att ta vissa generella beslut, som exempelvis att man inte markbereder där laven behövs.
Läs mer om Höstexkursionen:
UPPSNAPPAT PÅ EXKURSIONEN
Här är några av citaten och samtalsämnena från årets upplaga av Höstexkursionen.
”Två väldigt intressanta dagar där jag lärt mig massor om contorta, naturvård och hur vi kan hantera flera mål samtidigt. Skogen är enormt viktig med många egenskaper och det finns plats för alla”.
Riksdagsledamot Malin Larsson (S) som även sitter i miljö- och jordbruksutskottet var en av många nöjda deltagare.
”Skogsstyrelsens uppdrag är att förverkliga uppdraget från riksdag och regering. Kan man inte leva med att politiken kan ändras ska man inte jobba på en myndighet.”
Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist gillar läget.
”Det finns en risk att svenska politiker letar efter kryphål i EU:s skogspolitik”.
Peter Roberntz, senior skogsrådgivare på Världsnaturfonden WWF.
”TA MER PLATS I EU!”
Anders Edholm, kommunikationsdirektör på SCA som tidigare har jobbat för Svenskt Näringsliv i Bryssel, tycker att Sverige borde agera mer samordnat i EU. Alla andra länder är bättre på det, säger han: ”Vi är en del av EU, men tar inte plats och jobbar inte ihop inom olika organisationer för att driva svenska intressen. Man är med på mötet, men inte på middagen efteråt där mycket avgörs. De stora skogsägande bolagen har inte någon representation i Bryssel, det behöver vi.” Dessutom är det enligt honom en ”kronisk underrepresentation” av svenskar i EU-systemet.
”Det kan inte handla om geografiskt avstånd. Finland har inte närmare till Bryssel än vi, ändå har de en annan inställning och agerar tuffare.”
Riksdagsledamot Helena Lindahl (C) om att vi i Sverige säger ofta ”EU vill”, som om EU inte är vi eller något vi kan styra över.
”Vi har vant oss i hundra år vid att tillväxten i skogen bara ökar. Så är det inte längre, kurvan planar ut.”
Johan Sonesson, seniorforskare på Skogforsk.
”Politiker har underlåtit att ta ansvar.”
Riksdagsledamot Helena Lindahl (C) igen, apropå en utveckling där artskyddsfrågor måste prövas i domstol.
”Vi som myndighet tar ärenden till domstol för att få klarhet. Vi har inget intresse av att vinna.”
Herman Sundqvist, generaldirektör på Skogsstyrelsen.
”Det handlar inte om knärot. Det handlar om ekosystem med motståndskraftiga skogar.”
Malin Sahlin, skogssakkunnig på Naturskyddsföreningen.
”Vad vill Sverige egentligen göra? Ska vi låta bördig jordbruksmark bli till ekhagar?”
Linda Eriksson, skogspolitisk talesperson på Skogsindustrierna apropå EU:s naturrestaureringslag och Sveriges unika sätt att avgöra bevarandestatus genom att jämföra med förindustriell tid.
”FÖRFÄRLIGT, FULT, FINT, FANTASTISKT.”
Med fyra f sammanfattade Moa Widman, skoglig specialist på SCA, hur det ser ut i bolagets contortaskogar.