Biologisk mångfald, miljöhänsyn och produktion. Klimatanpassning och klimatpåverkan. Rekreation, allemansrätt och äganderätt. Skogen är ibland en stridsplats för olika viljor och synsätt. Kan reflexivt skogsbruk dra upp parterna ur skyttegravarna? Få dem att ta in andras perspektiv och ge distans till den egna ståndpunkten så att parterna kan mötas?
Erland MåraldTermen reflexivt skogsbruk som lanseras i en ny bok handlar om hur vi handskas med de tankar och handlingar som styr skogen, skogsbruket och skogspolitiken – styrning och förvaltning.
– Traditionellt berör skogsforskning skogen därute, medan reflexivt skogsbruk alltså belyser skogen härinne hos oss i samhället och i tänkandet, förklarar Erland Mårald som är professor på Umeå universitet och tillsammans med Camilla Sandström och Annika Nordin bokens huvudförfattare.
Målet för reflexivt skogsbruk är att öka samhällets förmåga att bevara och utveckla skogen som resurs och miljö och finna en gemensam väg framåt. Ett sätt är att se ett större tidsperspektiv. Reflexivt skogsbruk förordar ett synsätt där både historia och framtid kan beskrivas på olika sätt och därmed förse nutiden med alternativ, vilket kan ge mer nyanserade och hållbara beslut.
Andra inslag är dialog och självreflektion, större förståelse för andras ståndpunkter, förhandling och så småningom gemensam handling. Likaså en öppenhet inför att patentmetoden inte fungerar – det krävs en mångfald lösningar på olika nivåer. Tillsammans är tanken att detta ska bli en kunskapsprocess med lokala lösningar, en varierad skogsskötselforskning och olika brukningsmetoder och man måste vara beredd till omprövning på alla nivåer.
Författarna ser flera tecken på förändringar i synen på skog och därmed i förlängningen på officiell skogspolitik och vardaglig praktik.
– Den senaste svenska skogsmodellen, där produktion och miljöhänsyn är likställda mål, dignar under allt fler mål som läggs på. Men det finns ett glapp mellan mål och deras genomförande. Energi och klimat har kommit till med nya perspektiv och aktörer som inte helt passar in i denna modell. Det glappet mellan skogspolitiken centralt och verkligheten måste överbryggas, säger Erland Mårald.
En fördel med målinriktning är att man är effektiv. Men om situationen ändras? Som nu? Då sitter man ofta fast i ett traditionellt tänkande:
– Sedan femtiotalet har det rått monokultur i både skog och tanke, anser Erland Mårald.
I det sammanhanget tror han att reflexivt skogsbruk skulle kunna erbjuda fler vägar framåt.
– Då har man som rutin att möta andras perspektiv, lyfta blicken från nuet och sina inrotade föreställningar, och se sig själv och sina ståndpunkter på ett förutsättningslöst sätt.
Forest Governance and Management Across Time – Developing a New Forest Social Contract (Routledge 2017)
Huvudförfattare: Erland Mårald, Camilla Sandström och Annika NordinEtt annat tecken på förändring är styrningssättet. Mål, ramar och resultatstyrning har bestämts centralt men ska sedan uppfyllas någon annanstans, ofta med lokala konflikter och motstånd. Kanske vrids nu detta styrningssätt, som kallas new public management, till att innehålla mer dialog, diskussion och ett underifrånperspektiv och bytas ut mot new public service.
Erland Mårald ser det nationella skogsprogrammet, Skogsstyrelsens sektorsråd och målbildssamverkan, biosfärprojekt och modellskogar som goda tecken och tycker att skogssfären ligger ganska långt fram. Det kommer alltid att finnas meningsmotsättningar och det blir knappast ständiga kramkalas i framtiden heller, men det borde vara möjligt att få folk upp ur skyttegravarna och hitta gemensamma spelregler och intressen, hoppas han.
Samråd och diskussioner i all ära – de tar tid och kostar pengar.
– Man kan mycket väl använda olika styrningsmetoder vid olika typer av problem och konflikter. Är det ett enkelt problem kan staten peka med hela handen. Är det mer komplext och kräver mer kunskap kopplar man in experter. Om det är ytterligare osäkerheter bör även sakägarna tas med. När det är riktigt svårt, ett osäkert kunskapsläge och man inte heller vet vart man är på väg när det gäller värderingar, gäller breda dialogprocesser som tar med olika perspektiv och kunskaper för att finna vägen framåt.
SKOGEN 2/2018