Virkesmarknaden

Råvara och låga priser bakom utländska köp

7 maj Utländskt ägande av svenska sågverk har ökat stort senaste åren. Det är råvarubrist på den internationella marknaden som får utländska skogsbolag att söka sig till Sverige.

Svensk export såväl som utländskt ägande av sågverk har ökat. Vida ägs sedan 2018 av kanadensiska Canfor. Arkivfoto: Birgitta Sennerdal

Förra året producerades 17,8 miljoner kubikmeter sågad vara i Sverige. Nästan sex miljoner av dem tillverkades av företag som ägs av internationella skogskoncerner. Det är en ökning med nästan fyra miljoner kubikmeter sedan 2018.

En förändring är också varifrån de utländska ägarna kommer. Före 2018 kom de från övriga Norden, som Moelven vars ägare är norska, Stora Enso som har en stor finländsk ägare och Bergs Timber med en huvudägare från Island. Numera har även nordamerikanska och stora, centraleuropeiska koncerner tagit plats som ägare inom svensk sågverksindustri.

Jakten på råvaran är förklaringen.

– Det finns inget ställe i världen där det finns obegränsat med råvara och virket är forfarande förhållandevis billigt i Sverige jämfört med i Central­europa, säger Henric Endoff som driver konsultbyrån Agenda Business Development med uppdrag inom skogsindustrin.

Centraleuropa och Kanada har under många år haft stora bekymmer med omfattande insektsangrepp som gör att det inte längre finns så stora volymer att avverka. Norge har relativt gott om outnyttjad skogsråvara, men avverkningarna och transporterna är ofta dyra på grund av topografi och småskalig ägarstruktur.

Henric Endoff säger att det ­visserligen finns mycket skogsråvara i Ryssland, men under överskådlig tid är den otillgänglig för västerländsk skogsindustri på grund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Om och när Ryssland och västvärlden börjar handla och samarbeta igen kvarstår praktiska problem, som brist på vägar i de stora skogsområdena.

I Sverige finns förutom lägre virkespriser än i Centraleuropa också ett fungerande skogsbruk och bra industrier. Dessutom är kronan svag, vilket sänker virkespriserna ytterligare räknat i euro och dollar.

Sammantaget har detta gjort att flera utländska företag köpt svenska sågverk de senaste åren. Trävaruföretaget Siljan Group var först ut att säljas till utländska ägare när den tidigare ägarfamiljen Fredell sålde till en tysk investeringsfond i maj 2018.

Därefter såldes huvuddelen av aktierna i privatägda Vida i november 2018 till den kanadensiska skogsjätten Canfor.

– Det är den största affären, påpekar Henric Endoff.

Året därpå, i juni 2019, gick samma utländska ägare som köpt Siljan Group även in som huvudägare i familjeföretaget Bergkvist-Insjön. Därmed bildades Bergkvist Siljan som i sin tur såldes till Mayr-Melnhof, ett av de största träindustriföretagen i Europa, ett par år senare. Det är från början ett österrikiskt familjeföretag, men har vuxit och blivit en internationell koncern.

Canfor/Vida köpte de svenska sågverken inom Bergs Timber 2020 och sommaren 2022 ­köpte den tyska, familjeägda koncernen Ziegler Group sågverksföretagen Balungstrand och Bäckebron av den svenska, privatägda Profura-gruppen.

Förutom att det utländska ägandet har ökat växer även exporten av svenskt. Henric Endoff tror att vi bara har sett början.

– Vi kommer att få se en ökad export av rundvirke, säger han.

Det utländska ägandet av svenska sågverksföretag har ökat. Även i de börsnoterade skogsbolagen som vanligtvis räknas som svenska finns utländskt ägande representerat. Produktion/kapacitet ovan anges i kubikmeter stjälpt mått. Den totala svenska sågverksproduktionen ligger runt 18 miljoner kubik sågad vara.

ÖSTERRIKISKA ÄGARE SATSAR I FINLAND

  • Pfeifer Group köpte i början av 2023 Pölkky Oy som var norra Finlands största familjeägda sågverksgrupp.
  • HS Timber Group köpte Luvian Saha i sydvästra Finland 2022.
  • Binderholz, Europas största sågföretag, äger sedan 2016 två sågverk i östra Finland.
Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Johanna flyttar från Södra till Setra
SkogsJobb