Forskare vid svenska universitet har jämfört monokulturer av tall, gran och björk med blandbestånd som består av två av dessa trädslag.
– Blandade skogar tillgodoser ekosystemtjänster bättre än monokulturer men vilka blandningar som presterar bäst beror på var skogen finns. Vi har tittat på skillnaden mellan norra och södra Sverige, säger Micael Jonsson, Umeå universitet, enligt ett pressmeddelande från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).
De så kallade ekosystemtjänsterna som undersöktes var trädtillväxt, blåbärsproduktion, kolinlagring, viltfoder och biologisk mångfald (död ved samt artrikedom i fältskiktet). Flera av dessa tjänster har även nytta för friluftslivet.
I norra Sverige kunde blandningar mellan gran och björk uppfylla flest nyttor samtidigt . Den blandningen gav bättre trädtillväxt, mer blåbär och viltfoder, och fler växtarter på marken.
– Att blandskogar med björk och gran växer bättre än monokulturer är ingen nyhet. Det bygger på att två arter kan utnyttja platsens resurser bättre än en monokultur. Vår metod för att analysera detta är också använd tidigare och kommer ursprungligen från jordbruksforskningen. Däremot är det nytt att vi också tar in fler ekosystemtjänster än tillväxten, berättar Jan Bengtsson, SLU.
I södra Sverige däremot ger gran-björkskogar visserligen mer blåbär och lika hög trädtillväxt som monokulturer av gran, men ökar inte de andra ekosystemtjänsterna som forskarna undersökt. Där är blandskogar med tall och björk ett mer vinnande alternativ. Det ger både mer blåbär, mer viltfoder och ett rikare växtliv. Trädtillväxten är också högre än i monokulturerna, dock inte lika hög som i bestånd där gran ingår.
Studien visar även att andelen löv i barrskogar är av betydelse.
– I nuläget är målet att svenska skogar ska ha 10 procent lövinslag, medan våra resultat visar att man måste upp till åtminstone 20 procent för att se positiva effekter av trädslagsblandningen, menar Jon Moen, Umeå universitet.
Forskarna påpekar också att förändringarna görs bäst på landskapsnivå.
– En enskild skogsägare som satsar på mer löv och tall kan få problem med betande vilt. Om man istället gör förändringar på landskapsnivå och därtill minskar viltstammarna så kommer betesskadorna att minska. Det skulle såväl naturvård, skogsbruk som friluftsliv kunna tjäna på, säger Tord Snäll, SLU.
För en av ekosystemtjänsterna, kolinlagringen i markens övre skikt, hade blandskogarna inga fördelar framför monokulturerna. Tvärtom lagrades mindre kol in i sydliga skogar med gran-björk och tall-gran.
– Nej, det är tydligt att man inte kan räkna med extra kolinlagring i blandskogar. Men om man väljer rätt trädslag så är de heller inte sämre, säger Jan Bengtsson,
Forskarna som tagit fram tips om trädslagsblandningar kommer från Umeå universitet, SLU och Göteborgs universitet. De har analyserat data från Riksskogstaxeringen
.