Rätt blandad skog växer bättre

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Blandskogar kan ge bättre trädtillväxt, mer biologisk mångfald, mer bär och vilt samt ett rikare friluftsliv. Men det gäller att blanda rätt.

Forskare vid svenska universitet  har jämfört monokulturer av tall, gran och björk med blandbestånd som består av två av dessa trädslag.

Annons
Annons

– Blandade skogar tillgodoser ekosystemtjänster bättre än monokulturer men vilka blandningar som presterar bäst beror på var skogen finns. Vi har tittat på skillnaden mellan norra och södra Sverige, säger Micael Jonsson, Umeå universitet, enligt ett pressmeddelande från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet).

De så kallade ekosystemtjänsterna som  undersöktes var trädtillväxt, blåbärsproduktion, kolinlagring, viltfoder och biologisk mångfald (död ved samt artrikedom i fältskiktet). Flera av dessa tjänster har även nytta för friluftslivet.

I norra Sverige kunde blandningar mellan gran och björk uppfylla flest nyttor samtidigt . Den blandningen gav bättre trädtillväxt, mer blåbär och viltfoder, och fler växtarter på marken.

– Att blandskogar med björk och gran växer bättre än monokulturer är ingen nyhet. Det bygger på att två arter kan utnyttja platsens resurser bättre än en monokultur. Vår metod för att analysera detta är också använd tidigare och kommer ursprungligen från jordbruksforskningen. Däremot är det nytt att vi också tar in fler ekosystemtjänster än tillväxten, berättar Jan Bengtsson, SLU.

I södra Sverige däremot ger gran-björkskogar visserligen mer blåbär och lika hög trädtillväxt som monokulturer av gran, men ökar inte de andra ekosystemtjänsterna som forskarna undersökt. Där är blandskogar med tall och björk ett mer vinnande alternativ. Det ger både mer blåbär, mer viltfoder och ett rikare växtliv. Trädtillväxten är också högre än i monokulturerna, dock inte lika hög som i bestånd där gran ingår.

Studien visar även att andelen löv i barrskogar är av betydelse.

- I nuläget är målet att svenska skogar ska ha 10 procent lövinslag, medan våra resultat visar att man måste upp till åtminstone 20 procent för att se positiva effekter av trädslagsblandningen, menar Jon Moen, Umeå universitet. 

Forskarna påpekar också att förändringarna görs bäst  på landskapsnivå.

- En enskild skogsägare som satsar på mer löv och tall kan få problem med betande vilt. Om man istället gör förändringar på landskapsnivå och därtill minskar viltstammarna så kommer betesskadorna att minska. Det skulle såväl naturvård, skogsbruk som friluftsliv kunna tjäna på, säger Tord Snäll, SLU.

För en av ekosystemtjänsterna, kolinlagringen i markens övre skikt, hade blandskogarna inga fördelar framför monokulturerna. Tvärtom lagrades mindre kol in i sydliga skogar med gran-björk och tall-gran.

- Nej, det är tydligt att man inte kan räkna med extra kolinlagring i blandskogar. Men om man väljer rätt trädslag så är de heller inte sämre, säger Jan Bengtsson, 

Forskarna som tagit fram tips om trädslagsblandningar kommer från Umeå universitet, SLU och Göteborgs universitet. De har analyserat data från Riksskogstaxeringen 

.

 

 

Publicerad:
  • "Smart skifte från fossilt till förnybart minskar utsläppen"

    DEBATT. Nej Magnus Nilsson, vattensängsmetaforen för EU:s utsläppshandel stämmer inte. Om utsläppen sjunker i en del av EU så stiger de inte i en annan del, skriver representanter för bland annat akademi och klimatinnovation i en replik.
  • Annons
  • En andra barkborrevåg sveper fram

    Kategorier: granbarkborren
    Istället för att övervintra angriper barkborrarna träd. En andra våg av angrepp sveper över södra och mellersta Sverige, enligt Skogsstyrelsen.
  • Virkesstudion kör igång

    Virkesstudion är tillbaks efter sommarpausen. I avsnitt 15 diskuteras det avvaktande läget på virkesmarknaden.
  • Annons
  • "Skifte från fossilt till förnybart minskar inte utsläppen"

    Kategorier: debatt, Magnus Nilsson
    DEBATT. Rätt skött kan skogen leverera råvaror utan att det spär på växthuseffekten. Men när skogsnäringen hävdar att ett ökat virkesuttag skulle dämpa växthuseffekten, då är man ute på hal is, skriver Magnus Nilsson, klimatpolitisk analytiker.
  • Ökat intresse för avverkning i juli

    Den areal som anmälts för avverkning i juli var den största på nio år. En orsak kan vara skadeangreppen av granbarkborre.
  • Annons