Rapsstinn älg gnager gran

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Två älgar betar
Raps är nog bra till förrätt, men sedan vill man ha granbark, tycks många älgar resonera. Älgarna på bilden har dock inget samband med dem i texten. Foto: Per Bergenheim/SKOGENbild
VILTBETE. Skogsgården Gimmene i Vättak tvingades avverka nästan sju hektar gran långt i förtid sedan älgar varvat måltider i rapsåkern i närheten med att gnaga bark.

I SKOGEN 4/2017 skrev vi om att utfodring av älg i syfte att minska betesskador kan få helt motsatt effekt. Efter energirik föda som betor, potatis och morötter föredrar djuren något mer fiberrikt och vedartat och orsakar därför ibland ännu mer skada på skog.
Men det är inte bara utfodring som triggar älgens smak för träd. En åker med höstraps i Tidaholms-trakten har ökat älgarnas intresse för granbark. I ett stråk på cirka 20 kilometer har granskogen drabbats av omfattande barkgnagsskador.

Annons
Annons

Sverker BjörlingSverker BjörlingTill de drabbade hör Gimmene AB, ett bolag som är knutet till en släktgård i Vättak söder om Tidaholm med totalt 385 hektar skog.
– Många bönder i trakten, bland annat vår arrendator, planterade raps hösten 2016. Det drog till sig älg, vi kunde se upp till ett tiotal djur kliva omkring i åkern. I samma veva fick våra och flera andras skogar barkgnags­skador, berättar Sverker Björling som är vd på Gimmene AB. Ungefär hälften av träden i det 40- till 50-åriga granbeståndet hade allvarliga ­skador.
– Många träd var liksom ringbarkade, säger han.

Nu ställdes man inför ett tråkigt val: Att låta sju hektar barkskadad granskog stå kvar och drabbas av röta eller ta ned den flera decennier tidigare än beräknat.
– Vi valde att ta ned den direkt. På det viset kunde vi sälja virket som sågtimmer alternativt massaved som det var tänkt. Men det är klart, vi tappade nästan 50 års tillväxt.
Sverker Björling vill dock understryka att det råder en ”bra dialog med arrendatorn”. Det blir inga nya rapsodlingar.
– Årets rapsskörd är förstås inte mycket att göra åt, säger han.

På Gimmene AB tycker man sig dessutom se ett annat samband med de stora skadorna. Det är nämligen gott om vuxna älgtjurar i området
– När vi såg alla dessa stora djur i raps­åkern bestämde vi oss för att ansöka om skyddsjakt. Och vi fick rätt att jaga – en halv älg! Den andra halvan gick till ett grannjaktlag, säger Sverker Björling uppgivet.

Forskaren Annika Felton på SLU har lett projektet bakom de rön om kompensationsbetning som vi skrev om i nummer 4. Hon tycker att det låter som en helt rimlig teori att det är rapsen som har fått älgen att börja gnaga bark i granskogen.
– Jag har hört liknande anekdoter om hjortdjur. Klövvilt är anpassade för att äta en vedartad diet under senhösten och vintern. Om de får i sig en stor dos lättsmälta kolhydrater – som i till exempel rapsplantan och många andra jordbruksgrödor – verkar de kompensera med bark och kvist för att våmmen ska må bra, säger hon.

För svenska forskare står det i dag klart att älgen balanserar sitt födointag, men det behövs mer kunskap om effekten av olika typer av stödutfodring och om hur vegetationen i omgivningarna påverkar. Kanske beter sig djuren dessutom annorlunda när betestrycket är hårt. Det här är saker som undersöks i ett forskningsprojekt. Men en sak är enligt Annika Felton säker: Om det finns lövbuskage väljer älgen det framför barrskog.

Märtha WallgrenMärtha WallgrenÄVEN ENSILAGE KAN VARA ÄLGMAGNET
KOMPENSATION. Forskaren Märtha Wallgren på Skogforsk besökte nyligen Norge där man har placerat ut ensilagebalar (pressat foder) för att leda bort älgarna från trafikerade vägar.
Och visst lockade balarnas innehåll med sitt höga energi­innehåll – men det gjorde även de fiberrika granskogarna i ­närheten.
– I princip alla tillgängliga sidoskotten på granarna omkring balarna var uppätna. Träden hade inte ett barr nedanför två och en halv meter. Jag har aldrig sett något liknande, säger Märtha Wallgren.

SKOGEN 8/2017

 

Publicerad:
Bild för Karin Lepikko
Karin Lepikko
Reporter
  • Snart syns skogsbruket i storstäderna

    Med humor och sportreferenser vill kampanjen Skogslandslaget nå ut med kunskap om familjeskogsbruket till storstadsbor.
  • Annons
  • Forskare utvecklar fjärrstyrd markberedare

    En fjärrstyrd markberedare ska utvecklas av Skogforsk. Det finns flera anledningar till att man valt just en markberedningsmaskin.
  • Plockhuggare får skogspris

    Skogsägare Jan Bertilsson ställde om till hyggesfritt och anordnar kurser i ämnet. För det får han Naturskyddsföreningens skogspris.
  • Annons
  • Frivilligt avsatt areal oförändrad

    Arealen frivilligt avsatt skogsmark, cirka 1,3 miljoner hektar, var oförändrad 2021 jämfört med året innan.
  • Smittat frö kan förklara diplodia

    Skadliga svampar kan åka snålskjuts på frön och leva latent i värdväxter länge innan skador uppstår. Det kan vara förklaringen till utbrotten av tallsvampen diplodia på senare år, tror forskare vid SLU. Kunskapen ger hopp om metoder som kan stoppa skadegörare tidigt.
  • Annons