Du satsar i ditt bolag AB Hvalfisken sedan flera år på energiskog med poppel och hybridasp. Varför är det är en bra affär?
–Min bedömning är att vi kommer att ha god avsättning för poppeln om cirka 20 år, antingen som konstruktionsvirke eller till energiverken. De stora politiska satsningar som lett till den stora utbyggnaden av bioenergi kommer att sluka råvara.
Men ni räknar med att sälja en del av poppeln eller hybridaspen som timmer?
–Nej, egentligen räknar vi med att sälja allt som energived. Skulle det bli timmer får det bli som en glad överraskning.
Ni gödslar inte?
–Enligt våra rådgivare finns det så pass mycket lagrad gödsel i markerna att de räknar med att man kan ha två fulla cykler med energiskog utan att behöva gödsla. Alltså två gånger 20 år. Men vi har erfarenhet av gödsling på åkerplaneringar med björk – det har gett väldigt goda resultat. Min bedömning är att poppel bör svara väldigt bra på en till två gödselgivor under omloppstiden.
Har planteringarna motsvarat dina förväntningar?
–När vi väl förstod hur vi skulle säkerställa etableringen har allt gått bättre än vi trott. Nu hägnar vi allt.
–Första årets planteringar slutade med kaos. Vi gjorde en stor felbedömning i betestrycket på hybridaspen. Dessutom visade sig ogräset vara en svår fiende. Det senaste året har vi lärt oss att det inte heller går att göra små planteringar med poppel. Betes-trycket blir ett problem.
Har det varit svårt att hitta bra plantmaterial?
–Henrik Söderberg, som är ansvarig för skogsförvaltningen, har varit duktig på att hitta leverantörer. Det finns få plantor av den nya sorten av poppel Ekebo. Men på sorten Op 42 har det varit god tillgång.
Vilka misstag har ni gjort?
–Stängsla alltid hybridaspen! Stränglägg och ordna med mekaniskt skydd mot ogräs, papper eller plast. Gör stora planteringar med poppel.
Men de här trädslagen är trots allt lite av en chansning?
–Om det skulle visa sig att det blir en dålig ekonomisk affär så har vi ändå gjort en fantastisk insats för miljön. Dels är det ju inte så vanligt med rena lövskogar, dels binder skogen koldioxid på ett annat sätt än åkermarken – och en del kväve. I sådana fall får vi se det som att vi betalat tillbaka en del av den miljöskuld som vår generation har orsakat.
Text: Pierre Kjellin
Foto: Claes-Göran Flinck/DI
AB Hvalfiskens planteringar:
Anläggningskostnad 20 000–30 000 kr/ha beroende på ytans storlek mm. Kostnaden har sjunkit varje år tack vare förbättringsåtgärder och utveckling av egna maskiner.
Företaget har hittills anlagt energiskog i Valdemarsvik (2009–2012), Söderköping (2010), Trosa (2011) och Hedensberg, Västerås kommun (2012).
SKOGEN 8/2013