SKOGEN #9 tema trädvalet 

Råden: Klimatanpassa och sprid riskerna 

24 september 2024 Torkstress, borrar, mer regn, mindre regn – det finns mycket mer än ståndort att ta hänsyn till vid valet av trädslag. Här är råden som de tre stora skogsägarföreningarna vill ge sina medlemmar. 

Låst artikel för våra prenumeranter

Du är inloggad på Skogen, men du saknar behörighet till detta material.

Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.

Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.

Var vänlig ladda om sidan

Vi kunde inte säkerställa om du är inloggad eller inte. Var vänlig ladda om denna sida.

Vill du läsa hela artikeln?

Föreningen Skogen

Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.

  • Tillgång till artiklar på skogen.se
  • Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
  • E-tidning
  • Mediaarkiv
Se prenumererationserbjudanden här Köp prenumeration här

Redan prenumerant?

Prenumererar du redan på Tidningen Skogen? Då loggar du in på ditt konto här:

Trädvalet påverkas i dag av kanske fler faktorer än någonsin tidigare. Ett klimat i förändring påverkar såväl växtsäsonger och nederbördsmönster som skaderisker. För skogsbrukare som försöker blicka 70 år in i framtiden kan valet av trädslag och även proveniens kännas minst sagt vanskligt.  

Rådgivning kan därför vara guld värd. Vilka råd ger skogsägarföreningarna kring trädslagsval till sina medlemmar? SKOGEN ställde tre frågor till Norra Skog, Mellanskog och Södra: 

1. Ger ni några generella råd till era medlemmar angående trädslagsval? Till exempel utifrån skadeangrepp, brandrisk, klimatförändringar eller andra faktorer?  

2. Har råden förändrats över tid?  

3. Finns det några problem med att helhjärtat rekommendera trädslag utöver de vanligaste? Till exempel regelverk eller bristande avsättningsmöjligheter för virket?  

Norra Skog

Olof Falkeström, Skogsskötselspecialist 

1. Vi har en skötselstandard som även omfattar trädslag. I detta väger vi in växtförutsättningar, skador och annat som berör skogen i sig, men även ägarens mål och förutsättningar.  

2. Rekommendationerna de senare åren går mot mer riskspridning. Det gäller både fler trädslag i bestånden, men även mindre ensidig trädslagsfördelning på fastigheten.  

3. Vi jobbar primärt med vanlig tall och gran, contorta och lärk samt björk. Lövträd planterar vi sällan, de röjs och gallras fram av det naturligt föryngrade. Alla trädslag har sina fördelar och nackdelar och dem försöker vi informera skogsägarna om. 

Mellanskog

Isabelle Bergkvist, skogsskötselchef 

1. Vi ger alltid råd utifrån rätt trädslag på rätt ståndort, självklart inkluderar det även föryngringsmetod. 

2. Många skogsägare efterfrågar alternativa trädslag efter granbarkborren. Då försöker vi hitta alternativ där det passar och fungerar. 

3. I dag är avsättningsmöjligheterna för alternativ till gran och tall sämre, men vi vet inget om hur det ser ut om 30 till 70 år när träden är avverkningsmogna. 

Södra

Henrik Holmberg, skogsskötselchef 

1. Grunden är bästa möjliga ståndortsanpassning. Det trädslag som mår bäst på lokalen kommer också att vara mest motståndskraftigt mot skador.  

– Med pågående klimatförändring blir det svårare att göra rätt val, det som fungerar på marken i dag kanske inte kommer att göra det i slutet av beståndets omloppstid. Man får som skogsägare och rådgivare också väga in en prognos om hur det kommer att se ut om 50 till 100 år, och det gör det inte lättare.  

2. Ja, det skulle jag säga. Med de erfarenheter vi har av torksstress de senaste åren – och att det i de klimatprognoser som görs i dag tycks bli ett allt större problem i framtiden – väger vi tydligare in anpassningen till ett kommande klimat i råden.  

– För vår del handlar det framförallt om att öka andel tall på de mer torkkänsliga markerna. 

3. De restriktioner som hindrar valet av trädslag som kan vara mer lämpade i ett förändrat klimat är främst kopplade till certifieringsreglerna som begränsar användningen. Tillgång på frö- och plantmaterial av lämplig proveniens kan också vara begränsande för flera av de lite mer udda trädslagen. 

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Lars återvänder till Naturskog
SkogsJobb