SKOGEN #11 tema markberedning

Projektet kör i mål med tom hytt

28 november 2024 Hytten kränger och skakar när skotaren kämpar sig fram över hygget och skapar planteringspunkter i fyra räta rader. Men hytten är tom! Föraren sitter i en bekväm kontorsstol flera hundra meter därifrån.

Foto: Jens Fältskog
Det är något surrealistiskt med att se en maskin på 20 ton arbeta sig fram över hygget utan någon människa i hytten. Distansföraren Robin Kling med många års erfarenhet av markberedning tycker att det blir ett lyft för arbetsmiljön, men saknar än så länge ”den rätta känslan”. Foto: Jens Fältskog

Ständiga stötar, en maskin som lutar än hit, än dit samt påfrestande vibrationer som snabbt kan få en pigg och utvilad person att känna sig trött och sliten. Arbetsmiljön för dem som kör markberedare är bland de mest krävande i skogssektorn.

Det är därför som Skogforsk har satsat på att ta fram en fjärrstyrd lösning, och nu har man nått hela vägen fram. Det är maskinen som tuffar förbi utan förare en bit bort ett tydligt bevis för.

– Det här löser ett viktigt problem med helkroppsvibrationer som drabbar förarna. Det är långt ifrån någon färdig produkt, men vi har tagit de första viktiga stegen och visar att det fungerar, berättar Martin Englund som är specialist inom drivning på Skogforsk.

Det var stor uppslutning när branschfolk härom veckan skulle få se ekipaget för första gången. SKOGEN var givetvis på plats vid ett av Sveaskogs hyggen en bit utanför byn Almunge i Uppsala kommun.

Basmaskinen är en Komatsu 895 från 2017 som Skogforsk har lånat in från SCA och aggregatet – en fyraradig högläggare – har Bracke bidragit med.

Detta är en upplåst artikel ur tidningen SKOGEN – ett smakprov! Övrigt material är låst för andra än prenumeranter. Missa inget – teckna din prenumeration här.

Tobias Semberg på Skogforsk är ansvarig för konverteringen till fjärrstyrning och han berättar att det inte har krävts någon kostsam spjutspetsteknologi. Komponenter för ändamålet finns så att säga redan på lagerhyllan.

– Elektroniken är väldigt billig, det som kostar är tiden vi har lagt ner. Vi fick maskinen i våras och har jobbat med den sedan dess, säger han.

Fem kameror strategiskt placerade på basmaskinen skapar tillsammans med kontinuerlig ljudöverföring från hytten en vy som så gott det går ska efterleva det som man skulle se från förarplatsen. Kameralinserna hålls fria från insekter, smuts och snö med hjälp av tryckluft från en kompressor via små rör.

– Föraren kan göra allt digitalt som man kan göra från hytten. Men vindrutetorkaren och luftkonditioneringen har vi kopplat bort, de behövs ju inte ändå, säger Tobias Semberg med ett leende.

Föraren fjärrstyr maskinen via ett lokalt wifinät och följer en förplanerad rutt. Nätet har omkring 200 meters räckvidd och kan lätt förlängas med antenner på hygget.

Kontorsstolen i boden varifrån maskinen ska manövreras har byggts om en aning och fått samma paletter som används i en Komatsu 895 så att föraren snabbt ska känna sig hemmastadd.

Den första att få prova på riktigt är Robin Kling. Med 15 års erfarenhet av att köra markberedare och med tiotusentals timmar i hytten väger hans omdöme tungt.

Foto: Jens Fältskog
Föraren manövrerar maskinen via wifi och får information på tre bildskärmar, både från maskindatorn och de fem kameror som sitter på maskinen. Spakar och paletter är samma som i en Komatsu 895. Foto: Jens Fältskog

– Spännande, men svårt. Jag saknar känslan från hytten, den är svår att översätta. Men jag har bara kört så här i fyra timmar jämfört med tiotusentals timmar i hytten, så det är orättvist att jämföra, säger Robin Kling.

Han är i grunden ändå positiv till konceptet – främst för arbetsmiljön skull.

– Att slippa vibrationer och slag gör att man håller sig pigg längre.

Och nackdelarna?

– Jag skulle vilja ha bättre kvalitet på bilderna för att lättare se hinder och gamla körspår. Normalt tittar man mycket bakåt för att se hur aggregatet jobbar. Det behövs kanske en kamera på aggregatet också.

Robin har tre skärmar framför sig. En stor i mitten med fem vyer från kamerorna, en mindre till höger som innehåller information från maskinen – exempelvis varvtal, motortemperatur och liknande – samt en till vänster som visar position, lutning, körväg och redan färdiga områden.

För att underlätta för föraren finns alltså en förplanerad rutt att följa. Linnea Hansson och Fredrik Johansson på Skogforsk ligger bakom detta verktyg. Gröna linjer på skärmen visar rätt vägval så att man kan köra så långa slag som möjligt och minimera antalet vändningar.

Inlagt i den planerade rutten finns även hänsynsområden och markvattenkartor som visar på områden på hygget som inte ska markberedas.

– Det här är stöd som underlättar för förarna, inte minst för oerfarna, säger Linnea Hansson.

I och med de slutliga testerna ute i fält har Skogforsk nått målet med projektet att ta fram en lösning för fjärrstyrning av markberedare. Vad som händer sedan är inte avgjort.

– Vi har kommit dit vi ville. Nu hoppas vi att branschen vill ta det vidare, säger Martin Englund på Skogforsk.

Foto: Jens Fältskog
Fr v Robin Kling rattade markberedaren på distans. Tobias Semberg utvecklade fjärrstyrningen. Fredrik Johansson och Linnea Hansson tog fram förarstöd som visar planerade körvägar på hygget. Martin Englund är ansvarig för hela projektet. Foto: Jens Fältskog
Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Axel och Anders börjar på Forum Fastighetsekonomi
SkogsJobb