Professorn vill se kvistiga exempel

På Linnéuniversitet i Växjö undersöker man också hur förädlingsvärdet hos lövträ kan ökas. Här går man djupare in på virkets kvalitet med hjälp av en avancerad skanner som normalt används inom såg- och träindustri. Bland annat har man analyserat en del av björken som Skogforsk har samlat in (se artikeln intill) och blivit positivt överraskade. 

– Vi upptäckte att björkvirket faktiskt hade färre defekter än vi trodde, säger Jimmy Johansson som är professor i träteknik. 

Kvaliteten på svenskt lövvirke anses generellt vara lite lägre än många andra länders, inte minst vad gäller utseende. Dels ligger Sverige i utkanten av lövträdens utbredningsområden, dels har vi haft ett stort fokus på barrträd. I den mån löv odlas är det också främst som massaved med lägre kvalitetskrav. 

Bland de vanliga defekterna på björkvirke är svartkvist den som sänker värdet mest. Man behöver även se upp med de svarta prickarna som kommer av angrepp av björkbastfluga.  

Samtidigt vet man att virket är starkt och klarar högre belastning än barrträ, så på Linnéuniversitete undersöker man sådant som var man kan kapa virket i förhållande till angreppet med bibehållen hållfasthet. Man vill ju nyttja så mycket som möjligt av virket.  

I dag händer det att björkvirke ratas väl lättvindigt. 

– I lövträd finns en färgad kärna som inte är kärnved eller brun eller rödkärna. Det kan också användas, säger Jimmy Johansson. 

Att kunna sortera virke efter fiberriktning kan också tänkas bli aktuellt. 

– Vi vill kunna bedöma hållfasthet visuellt och ta reda på: Var gör olika sorts defekter att virket går sönder? 

Genom att både avverka och såga på ett optimalt sätt kan björkvolymerna öka och Jimmy Johansson tror precis som Maria Iwarsson Wide att det finns stora möjligheter i limmade produkter av björk. Nästa steg bör vara marknaden för möbel och inredning, anser han, men där finns en utmaning i konkurrensen från import. 

– Svensk möbelindustri har byggt upp sina leverantörsled och använder ofta utländskt virke, säger Jimmy Johansson. 

Även konsumenternas inställning spelar in. Enligt konsumentundersökningar verkar närodlat inte vara någon huvudfråga i dag.  

– Det tycks vara viktigare att björkstolen är certifierad än att den är svensk. Men man kanske utgår från att den är det, funderar han. 

En stor utmaning är också att förändra den infrastruktur som i dag är helt anpassad till barrträd. Lövvolymerna är ofta både små och spridda.  

Precis som andra forskare som SKOGEN har talat med anser Jimmy Johansson att samhället borde ta täten för att stimulera efterfrågan på lövträ. Ett sätt är att skapa goda exempel där virke som annars ratas används på kreativa sätt i offentliga inredningar. 

– Det finns många små, flexibla sågverk som skulle kunna hjälpa till med råvaran. Och så behövs det arkitekter som vågar rita in lövträ med kvistiga kvaliteter i offentlig miljö, säger Jimmy Johansson. 

Läs också: Bygge i björk kan öka efterfrågan