VILTSKADOR.

Professorn: Mata inte svinen

6 oktober 2016 Även vild­svin kan ställa till besvär för skogs­­ägare. Främst drabbas blommor, mossor och svamp, men även unga bokar stryker med.

Professorn: Mata inte svinen

Vildsvin orsakar vanligtvis inte mycket skador i skogsbruket, men i nationalparken Dalby Söderskog i Skåne har de ställt till det rejält. Den rika markfloran med nunneört, svalört, vitsippor och gulsippor har blivit rejält tilltufsad, ja delvis förstörd. 

Skogen är bara 37 hektar och ligger omgiven av åkermark. Professor Jörg Brunet på SLU inventerade fältskiktet här 2002 och 2010, precis innan vildsvinen hittade hit. Tack vare det materialet har han kunnat jämföra resultaten och studera skadorna. 
– En tredjedel av vårblommorna har försvunnit sedan grisarna kom dit 2010.  Återkommande bök flera gånger per år i stora områden ger allvarliga, långvariga skador. Även rödlistade orkidéer blir uppätna och Söderskogens värde som vårligt rekreationsområde minskar, säger han.

Jörg Brunett.Professor Jörg BrunettSvinen gör mest skada i skogens bok- och ekbestånd. De plöjer upp marken i jakt på dels ollon, dels daggmask och andra smådjur som trivs i den fuktiga, näringsrika jorden.
Vårblommornas jordstammar och rotknölar slinker tyvärr också med. Sippornas jordstammar växer långsamt, cirka en halv centimeter per år. Flera års vildsvinsbök har därför lett till en stadig minskning av vitsippsmattan. Vildsvinen skadar även bokföryngringen i Dalby Söderskog. De biter av meterhöga bokar till sina nattreden och kan kapa många plantor på en gång.

Förutom vårblommorna kan även marklevande mossor, svampar och landsnäckor ta skada. Många kantarellställen förstörs när vildsvinen anländer till nya skogar. Skadornas storlek beror på djurens antal, hur mycket de förflyttar sig och hur ofta de bökar. Bökar de bara litet kan det tvärtom öka artmångfalden. 
Jörg Brunet tycker generellt att man inte ska utfordra vildsvin. Beståndet blir lätt större än vad markerna tål vid matning, och grisarna sprider sig ännu snabbare i landskapet. Vill man ändå stödutfodra dem bör det ske på torra, robusta, näringsfattiga marker och med fiberrikt foder. På näringsfattiga marker är växtarterna färre och tåligare. De klarar sig bättre och är inte lika smakliga för grisarna.
Eftersom Dalby Söderskog är skyddad förekommer ingen jakt. I den intilliggande Skrylleskogen har man ökat jakten och fått bukt med problemet, vilket inneburit att ännu fler vildsvin flyttat till Söderskogen. 

Nu planerar Länsstyrelsen jakt, men ett välbesökt reservat är svårjagat. 
– Det är grisarnas paradis. Man borde ­planera jakten på landskapsnivå. Det är ­viktigt att hålla stammen nere. Jakten bör ske på rätt sätt så att stammen minskar, säger Jörg Brunett. 

Provyta, våren 2010 Provyta, våren 2013
Samma provyta före och efter bök.
Bilderna är tagna våren 2010 respektive 2013. 

SKOGEN 9/2016

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Lars återvänder till Naturskog
SkogsJobb