Produktionsavgift kan finansiera avsättningar

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Metoden för markplanering skulle effektivisera både naturvård och skogsproduktion, uppger forskarna.. Foto: Johnny de Jong.
En fond uppbyggt av produktionsavgifter från skogsägare skulle kunna kompensera dem som göra stora avsättningar för naturvård, enligt ett forskarlag som analyserat markplanering.
Skogspolitiken borde ta ett helikopterperspektiv och skydda på landskapsnivå istället för, som nu, sprida skyddet på enskilda fastigheter och bestånd. Det anser ett forskarlag från SLU, Uppsala universitet och Bern University of Applied Sciences i en artikel i Scandinavian Journal of Forest Research.
En omdiskuterad konsekvens vore förstås att vissa skogsägare skulle behöva avsätta väldigt mycket skog, medan andra kan fortsätta sitt skogsbruk precis som vanligt.
En möjlighet att kompensera dem som gör stora avsättningar vore genom en fond uppbyggd av produktionsavgifter från skogsägare, föreslår forskarna. Viss stöttning med skattemedel skulle dock behövas, inte minst i landskap där avsevärda områden skyddas. 
På det här sättet skulle Sverige komma närmare riksdagen miljökvalitetsmål ”levande skogar”, fortsätter man.
– För många arter är det bättre att vi skyddar större sammanhängande områden än att vi ”smetar ut” naturvårdsinsatserna jämnt över ett landskap, som vi gör idag. Genom att skräddarsy en landskapsplan för naturvårdsåtgärderna kan vi dessutom koncentrera naturvården till de områden som har bäst förutsättningar att bevara skyddsvärda arter. Möjligheter till intensivt skogsbruk finns då kvar i områden där det saknas naturvärden av betydelse, säger Jörgen Sjögren, forskare vid SLU i Umeå.
 
Om studien: Forskarna gjorde en ekonomisk analys av en planering där områden för naturvård respektive intensivt skogsbruk fördelas i landskapet utan hänsyn till vem som äger marken.Man använde datorbaserade planeringsverktyg som simulerar följderna av olika typer av skoglig planering. För att göra simuleringarna så realistiska som möjligt utgick de från tre verkliga skogslandskap med god dokumentation av naturvärden och brukningshistoria, i Småland, Östergötland och Lappland. Kostnaderna för avsättningar till naturvård visade sig variera mellan landskapen.
 
 
 
Publicerad:
Bild för Karin Lepikko
Karin Lepikko
Reporter
  • KD: Vi vill förändra EU:s landsbygdspolitik

    SKOGENdebatt. Kristdemokraterna vill se ett skifte i hur EU bedriver politik inom en lång rad områden som påverkar svensk landsbygd. Skogsbruket är ett exempel, skriver Sara Skyttedal och Carl-Wiktor Svensson.
  • Annons
  • Viltskötsel i Skogspodden

    I avsnitt 93 träffar Skogspodden Sebastian Helgée som är ordförande i Vimmerby östra älg- och kronskötselområde. Det samtalas en massa om viltförvaltning i kombination med skogsskötsel.
  • Höstexkursion med hjärtefråga

    Föreningen Skogens Höstexkursion går till generalsekreterare Johan Larssons hemtrakter. Han berättar vad han tycker gör årets exkursion spännande.
  • Annons
  • Ökat virkesvärde åts upp av kostnader

    Det ökade virkesvärdet åts upp av ökade skogsbrukskostnader. Det visar Skogforsks skogsbruksindex för 2021.
  • Med ny teknik kommer nya gränser

    SKOGENdebatt. Föreningen Skogens generalsekreterare reflekterar över glädjande framgångsvågor av ny teknik. Och hur trist det kan vara att börja prata begränsningar. Men någon behöver ändå lyfta frågan: Hur många kolbottnar ska vi bevara?
  • Annons