Det var en aktör på virkesmarknaden som var intresserad av detta i och med att jag idag arbetar som lärare. Ett snabbt svar på frågan skulle vara att framtiden ser ljus ut. Naturbruksgymnasiet i Kalix har ett ökat elevantal sen några år tillbaka och det ser ut att vara en i hållande trend. Några elever har en tydlig bild av vad de vill arbeta med efter gymnasiet, vart de vill bo och verka. Under gymnasietiden och dess praktik kan flera hinna få in en fot hos entreprenörer. Det skulle vara de mest glädjande svaret på frågan om hur elevernas framtidstro ser ut. Däremot vid närmare eftertanke så slår det mig att så är det idag, men det kan mycket väl vända hastigt. Till min kännedom får jag höra och se att fler utländska entreprenörer slår sig in på den svenska arbetsmarknaden. Inte bara hos en aktör på virkesmarknaden utan hos den ena efter den andre.
Idag är det vida brett och känt att de flesta skogsvårdsföretag har utländsk arbetskraft. Den utvecklingen kanske var oundviklig, vi blir trots allt mer bekväma de flesta av oss i Sverige. Men inom skogsmaskinsbranschen är ett av argumenten för att locka yngre av båda könen; ”arbetet idag är mycket enklare och lättare än vad det varit förr”.
De flesta aktörer på marknaden menar att det är brist på förare och nya entreprenörer. Därav har det blivit tvungna att hitta nya sätt att fylla den bristen på, med hjälp av utländska entreprenörer. Dock undrar jag om det verkligen är en sådan brist eller om det faktiskt är brist på billig arbetskraft?
Aktören som bad mig att skriva krönikan tyckte inte om mina fördjupade tankar, däremot tycker jag vi måste börja tänka på vilka vi vill se arbeta i skogen i framtiden.
