Polarisera skogsbruket!

Bild för Bengt Ek Written by Bengt Ek On the
Folk klagar över att världen polariseras. Men vi borde kanske ha mer av den varan. Åtminstone i skogen.

I det här numret tittar vi lite närmare på ”stor och liten”. Alltför ofta tänker vi att liten i skogen – till exempel liten skogsägare – är samma sak som stor. Enda skillnaden, just det, lite mindre. I Falstaff Fakirs anda: ”Dvärgen skiljes lätt från jätten, Se’n man omsorgsfullt har mätt ’en”.

Annons
Annons

Tidningen SKOGENDu läser nu ett smakprov ur tidningen SKOGEN.
Prova 3 nr för 149 kr. Digitala utgåvor ingår»
I själva verket handlar stor och liten lika mycket om kvalitet som om kvantitet. Små djur har en annan roll i naturen än stora. Små entreprenörer i skogen har andra ekonomiska nischer och affärsmodeller än stora. Och små skogsägare har andra drivkrafter än stora.

Visst, för att skapa ett kostnadseffektivt virkesflöde är det bra om alla gör på samma sätt. Men då tar vi inte vara på Sveriges unika blandning av små och stora enskilda skogsägare, av jättestora bolag, kyrkan, kommunerna och staten.
De största skogsägarna har förutsättningar att ­hantera skogsbruk med insatser av högutbildad och rutinerad personal. De kan utveckla modeller för ­plantageskogsbruk, nyttja stordriftsfördelar, planera naturvården på landskapsnivå. Nyckelbiotopsdebaclet är ett aktuellt exempel på att riktigt stora skogsägare har helt andra möjligheter än små.
Små skogsägare kan pysselsköta skogen, de kanske inte alls vill harva och sätta gran där storebror skulle ha gjort det. De kanske inte ens vill slutavverka skogen. De kanske inte ens vill bruka den för ett rikligt kassaflöde, utan satsa mycket mer på utsikten, fågel­kvittret, favoritträdslaget, brännveden, viltet.

Sverige har en välutvecklad samverkan mellan stor och liten, inklusive modeller för hur flera små kan bli som en riktigt stor. Men lite för ofta syns det hur små skogsägare sugs med i den stora virkesströmmen in till industrin. Av lagstiftning, virkesköpare, välmenande rådgivare – och inte sällan oreflekterat av sig själva.

Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivareBengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivareMen allt fler upptäcker möjligheterna med stor och liten. Förutom företagsamma småskogsägare kommer nu nya intressanta aktörer, som nystartade Föreningen skogens mångbruk. En annan är Virkesbörsen, som underlättar handel med udda sortiment. När säljs den första traven månvirke till entusiastiska tyska kunder?

Nära hälften av skogsfastigheterna i vårt land är mindre än 20 hektar. De ägarna har helt enkelt inte samma mål som de som äger två tusen hektar – eller två miljoner. Säkert kan aktiviteten på en och annan av de små fastigheterna öka om branschen lägger större fokus på de ”små” möjligheterna. 
Stor behöver inte ställas mot liten. Men det vore dumt att blanda ihop dem.

Publicerad:
Bild för Bengt Ek
Bengt Ek
Chefredaktör och generalsekreterare
  • Blommande gran

    Efterlängtat blomår bär frö

    FÖRYNGRING. Skogsbruket ­gläder sig åt blomning i frö­plantagerna. Tack vare förra årets varma sommar var förutsättningarna goda i år. Nu ­samlas frön in efter flera års brist och höga prisnivåer.
  • Annons
  • Jan Hedberg

    ”Lär av Kanada – såga mer skadat timmer”

    SKADOR. I Kanada har sågverken lärt sig ta hand om insekts­skadat virke. Det kan Sverige ta efter, anser Jan Hedberg som har god kännedom om nordamerikanskt skogsbruk. Men svenska företag säger att marknaden för skadat timmer är för liten.
  • Gert Adolfson

    ”Biometrias styrelse ­behöver fler renodlade ­säljare”

    PARTER. Biometrias styrelse ska representera både säljare och köpare på virkesmarkanden – men de renodlade säljarna är underrepresenterade, anser Svenska kyrkan. Nu är en liten förändring i alla fall på gång.
  • Annons
  • Arbete med röjsåg

    Det är verktygen som ska jobba

    MOTORMANUELLT. Kristina Lagerstedt är ergonom och arbetsmiljöspecialist på ­företaget Avonova i Växjö som erbjuder företagshälsovård. Kristina möter bland annat kundföretag inom skogsvård. 
  • Kroppen är din bästa skogsmaskin

    MASKINFÖRARE. Det är ett segt och envist arbete att förbättra arbetsmiljön i skogen, oavsett om du gör det för andra eller för dig själv. Men det lönar sig. Och små förändringar kan i längden göra stor skillnad.
  • Annons