SKOGEN kontaktade två jägmästare, Esben Möller-Madsen, Skåneskogens Utvecklings AB och Jenny Sjöstedt som skrev sitt examensarbete på Jägmästarprogrammet om sykomorlönn. Här är deras slutsatser:
• Var fungerar sykomorlönn?
Jenny: Trädslaget finns mest i södra Sverige men man borde kunna få fint virke längre norrut med, även om omloppstiden blir längre. Till exempel på Rämens Herrgård i Värmland växer det en fin sykomorlönn som självförökar sig. Den växer på de flesta jordar, men vill man ha en bra ekonomi är boniteten viktig. I Europa planteras sykomorlönn ofta på gammal jordbruksmark.
• Plantering
Esben: Vid plantering sätter man 3 500–4 000 plantor per hektar. Det är viktigt att marken är lämplig, den måste vara både näringsrik och genomsläpplig. Det går bra att plantera sykomorlönn på gammal granmark. Det är viktigt att göra en bra markberedning innan planteringen, och glöm inte stängsla. I en ny plantering är trädslaget godis för viltet. Undvik att samplantera bok och sykomorlönn. Då finns risk att boken slås ut av den snabbare lönnen.
• Skötsel
Esben: Sykomorlönn är mera skötselkrävande än bok, den måste röjas betydligt oftare. Det är viktigt att börja röja i rätt tid, när träden är två eller tre meter höga vid cirka sju till åtta års ålder. Sedan gör man fem eller sex försiktiga röjningar i beståndet tills stam-antalet är reducerat. Vid tjugo års ålder ska det vara nere på 500 per hektar. Röjer man för mycket åt gången börjar det växa gräs bland sykomorlönnarna och det tål de inte. Marken måste hållas skuggig, det görs bäst med upprepade, varsamma röjningar.
Jenny: Det krävs mer forskning för att arbeta fram bästa skötselmetoden för att få fram kvalitetsvirke.
• Omloppstid
Esben: Omloppstiden är 80–90 år mot bokens 100–120.
• Pengar
Esben: Sykomorlönnen är välbetald och snabbväxande. Den har dessutom bättre form än boken, den växer rakare. Med plantor av rätt proveniens får man rakt och fint virke. Det är inga problem att bli av med virket, man kan sälja det till sågverken här hemma i Sverige eller skicka det på export.
Jenny: Europeisk forskning indikerar att den ekonomiska avkastningen är god, och den förväntas öka de närmsta decennierna.
• Användningsområde
Jenny: Den har större användningsområde än boken, allt från finsnickerier till leksaker. Det finns särskilda texturer liknande masur, ”wavy grain”, som höjer värdet på virket ännu mer. Det används till musikinstrument och är mycket eftertraktat.
• Sjukdomar
Jenny: Inga större problem. Den kan drabbas av samma svamp (Nectaria galligena) som drabbar alla lönnar av Acersläktet. Den angriper försvagade delar av trädet och dödar bark och kambium. Rotröta kan förekomma.
• Restriktioner
Skogsstyrelsen anser att sykomorlönn är invasiv art som kan skada ekosystemet.
Jenny: Man kan ju vända på steken och se fördelarna med en billig föryngring. Det är ett spännande trädslag! Av mitt exjobb kan man dra slutsatsen att den växer bra och har god kvalitet, vilket borde ge goda intäkter.
Esben: Jag anser att detta är en överdriven farhåga. Sykomorlönnen behöver inte konkurrera ut boken, med rätt skötsel kan träden ha stor nytta av varandra i utvecklingsförloppet. De skuggar var- andra i cykler, först kan sykomorlönnen föryngras under bokens skugga. När den växt upp och man har lämnat ett lämpligt antal bokfröträd i sykomorbeståndet kan boken obesvärat självså under sykomorlönnen. Önskar man reducera sykomorinslaget håller man kvar en kraftig skugga i boken vilket sykomorlönnen inte gillar.
Text: Karin Bernle