Det är smartare för skogsföretagare att sänka sina kostnader för att producera virket, säger Erik Kullgren. Det gör han själv genom selektiv huggning med naturnära metoder – det vill säga plockhuggning.
Inte alla har förstått att man som skogsägare också är företagare, anser Erik. Själv är han förutom skogsägare också medförfattare till en bok om skogsbruk, ”Skogspraktikan”, och ägare till ett företag i Uddevalla som utvecklar och tillverkar kompositer. Han finns också med i ett nystartat företag, Plockhugget AB, och har därför även ”kommersiella intressen i att det plockhuggs mer”.
Han är en varm förespråkare av ett annat skogsbruk än trakthyggesbruk och andra skogar än enskiktade och trädslagsrena.
– Du kan avverka ett hektar till kalhygge, markbereda, plantera, återplantera om sorken har varit framme och ta kostnaderna för att skapa en yta med träd. Men du kan också låta hektaret självföryngras. Och ser du hundra år framåt har det på den självföryngrade ytan antagligen vuxit upp mer än om du har ”skött om” alltihop, säger Erik Kullgren.
Och då är frågan vad den ekonomiska marginalnyttan är med alla dessa skogliga åtgärder, anser han.
– Efter en rotationstid har man ett visst trädslag av viss ålder och kvalitet. Men hur ska man veta i dag vad industrin efterfrågar när det är dags att slutavverka? Då är det säkrare att ha varierade skogar.
Läs artikeln i sin helhet i SKOGEN 5/2018.
Läs SKOGEN-numret digitalt – som prenumerant eller lösnummer»